Högerpolitiken raserar skolan.
En granskning från Lärarnas tidning med statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) från den 13 november visar att antalet visstids- och timanställda ökar inom den kommunala skolan, samtidigt som antalet fast anställda minskar.
Mellan åren 2008-2012 har andelen visstids- och timanställda ökat från 13 procent till 15 procent. Sammanlagt blev det 3 600 fler vikarier under perioden, samtidigt som andelen fast anställda har minskat med 6 000: ett glapp på 2 400 anställda har alltså uppstått. Bara inom gymnasieskolan har det blivit färre timanställda.
Det finns ingen motsvarande undersökning bland friskolor, men Academedia uppger att de har 26 procent korttidsanställda och 74 procent fast anställda medan Kunskapsskolan säger att andelen korttidsanställda har ökat från 18 procent till 25 procent under åren 2008-2012.
Mathias Åström, som är förhandlingschef på Lärarförbundet, tror att denna utveckling sker eftersom sjukskrivningarna ökar och att de tillsvidareanställda (fast anställda) blivit färre när ekonomin stryps av kommunerna.
– Först krymper man organisationen, sedan ser man att skolorna inte längre fungerar. Då kompletterar man med visstids- och timanställda. Det vore bättre att ge ett antal behöriga fast anställning i en vikariebank. En sådan skapar lugn och stabilitet och det mår alla i skolan bra av. Men snart blir det brist på lärare och då förändras allt, säger han till Lärarnas tidning den 13 november.
Ulrika Wallén, som ansvarar för lärarfrågor på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, anser inte att man kan dra några slutsatser av statistiken.
– Förändringarna är inte så stora. Det är svårt att säga om de påverkar verksamheten. Vi får se om trenden fortsätter.
Men förändringarna är stora, likaså konsekvenserna. Både elever, föräldrar och personal mår bra av kontinuitet. Istället raseras skolan av nedskärningar på såväl personal som lokaler.
Färre ska göra mer och klassrummen blir överfyllda. Att sjukskrivningarna har ökat som ett resultat av en allt brutalare högerpolitik är inte förvånande.
Arbetsmiljön i skolan är i en nedåtgående spiral, vilket också visas av Lärarnas Riksförbunds undersökning om arbetsmiljö under våren 2013.
I den arbetsmiljörapport visar resultaten att många upplever en för hög arbetsbelastning, en konstant stress i arbetet och att detta får en negativ påverkan på livet i övrig, med sömnsvårigheter, huvudvärk, magont och ljudkänslighet som följd. Fler än sju av tio säger att deras fritid ofta eller ibland påverkas negativt av deras arbetssituation. Fler sjukskriver sig och många arbetar sjuka.
Kampen för en likvärdig och bra skola för alla är akut. Personalen går redan på knäna.
Den härskande klassens partier och politiker pratar mycket om att skolan behöver förbättras, utan att komma med konkreta förslag på hur. Det är dessutom samma partier som sagt detsamma innan, när skolan nu under 20 år nästintill har raserats.
Folkpartiet, som försöker profilera sig i skolfrågan, har bland annat sagt att lärarlönerna borde höjas. Men enligt Lärarförbundet den 14 november, som har ställt lärarlönerna mot skattekraften i kommuner där Folkpartiet har större inflytande än i andra kommuner i form av ordförandeplats i kommunstyrelse, skolnämnd eller motsvarande, är skillnaden mellan lärarlöner och vad andra yrkesgrupper tjänar större i de kommunerna.
För en verklig förändring behövs det en organiserad rörelse underifrån för bättre arbetsvillkor, högre löner, fler anställda och upprustade skolor som samtidigt länkas till en kamp för en massiv upprustning av hela samhället.
Fakta ▼
Andelen tillfälligt anställda 2008 och 2012:
- Grundskolelärare 15,6% 2008, 18% 2012.
- Fritidspedagoger 14,6% 2008, 18,4% 2012.
- Förskolelärare 8,5% 2008, 11,8% 2012.
- Gymnasielärare 17,3% 2008, 16,3% 2012.
