Försäkringskassan ska förändra kontorsnätet. Det är i linje med en strategi som innebär att man satsar mer på telefonkundtjänst och internet – men också med att spara pengar på Försäkringskassan. Hur förändringarna och nerskärningarna kommer att drabba personalen är oklart. Siv Norlin från ST förklarar:
– Redan idag upplever vi arbetssituationen som ansträngd. Om så nerskärningarna bara innebär att man inte kan återbesätta anställningar efter pensionsavgångar kommer arbetsbelastningen att öka och verksamheten att bli lidande.
Idag tar Försäkringskassans 16 000 anställda emot fyra miljoner besök och besvarar 30 miljoner telefonsamtal. Omstruktureringen innebär att mer fokus läggs på telefonkundtjänsten, som blir större men centraliseras, från 35 orter till fyra. På samma sätt kommer verksamheten att koncentreras till färre orter.
I varje kommun
Men försäkringskassan ska ändå ha någon slags närvaro i varje kommun. Det ska lösas genom att man samarbetar med andra myndigheter, till exempel arbetsförmedlingen.– Vilka kontor som ska försvinna är inte – så vitt vi vet – färdigutrett. Men det kommer med stor sannolikhet att orsaka att arbetet flyttar ifrån många anställda som inte kommer att ha möjlighet att flytta med sina arbetsuppgifter, och dessa kommer att tvingas till att säga upp sig själva, säger Siv Norlin.
Finns det en oro bland medlemmarna?
– Ja, självklart är det så.
Kommer ni att kämpa för jobben?
– Ja, vi ska göra allt vi kan mot uppsägningar och anser att det i grunden behövs mer resurser, vilket även Försäkringskassans ledning har sagt till regeringen.
– Vi tror också att det måste vara en ganska stor bemanning på kontoren för att ge tillräcklig service.
Fuskjakten
Från statens sida säger man att det ska bli mer tid över till fysiska möten och att fusket ska minska. Hur det går ihop med färre kontor och, alltså, troligen färre personal är svårt att se. Tvärtom verkar det som om övertron på att omorganiseringar och rationaliseringar löser alla problem härskar också när man gör om Försäkringskassan. Ett exempel är Malmö som 2005 var det kontor som lyckades bäst med att ”avslöja fuskare”: i 43 procent av fallen ledde utredningarna till indragna ersättningar, mot rikssnittets 35. Ökningen förklaras av att Malmö anställt trettiotalet nya kontrollanter.Siv Norlin betonar att fusk givetvis inte är önskvärt och att det underminerar trovärdigheten och ger argument till dem som vill riva välfärden.
– Men med tillräckligt med resurser på Försäkringskassan skulle vi i större utsträckning ha kunnat utreda ärenden bättre från början och undvika en del av det som dagens debatt om fusk handlar om.
Förra året fick Försäkringskassan den förra regeringens uppdrag att satsa mer på att bekämpa fusket. En åtgärd var att anställa fler. 300 nya tjänster tillsattes för att öka kontrollerna. Av detta är den i debatten kallade fuskjakten en följd. Men allt fler anser sig bli orättvist bedömda och behandlade. I jämförelse med förra året, har antalet JO-anmälningar mot Försäkringskassan ökat med tretton procentenheter, till 21 procent, vilket är myndighetsrekord, rapporterade DN den 4 november.
För lite resurser
– Vi har från fackligt håll under många år hävdat att det är för lite resurser på Försäkringskassan. Men så dyker frågan om fusk upp i pressen, och vips tillskjuts det mer pengar för att jaga fuskare… suckar Siv.Flest överklaganden sker av dem som har sjukpenning eller sjukersättning. Och enligt den utredning Arbetslivsinstitutet gjorde förra hösten är det inte fusket som är det stora problemet – utan rehabiliteringen. De finner att det är bristen på rehabiliteringsmöjligheter, att den sjukskrivna inte får hjälp att komma tillbaka till arbetslivet, som ökat antalet långa sjukskrivningar; inte att folk är lata och fuskar till sig sjukpenning.
Ulrika Waaranperä
