Men nedskärningar är fortfarande ett faktum och förslaget på skolomorganisering ligger kvar och innehåller fortfarande brister, trots omarbetning.
– Till hösten kommer det vara 40 barn på EN personal på fritids här på eftermiddagarna. Och alla elevstödjare ska bort, bara en tjänst på 25 procent blir kvar. Det är redan bestämt, berättade en mycket upprörd lärare på Fjällskolan när Offensiv besökte skolan i förra veckan.
Alla skolor vittnar om liknande neddragningar.
– Här förtätar man redan klasserna och lärarunderlaget minskar. Från att nu vara ganska bra, 21-25 elever i varje klass, blir det uppåt 30 elever, berättar en lärare på Nordhemsskolan i förbifarten på väg till en lektion.
På Facebook har föräldrar startat gruppen ”Rädda skolorna i Majorna-Linné!” Där berättar t ex en förälder med barn på Karl Johansskolan att på sexornas nybörjarkurs i spanska går det 34 elever på en lärare.
Öppenheten och kontakten mellan de olika föräldraföreningarna har varit avgörande i kampen för skolorna, liksom initiativ från drivande personer, däribland medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna.
Efter Barnverket Göteborgsföräldrars demonstration förra veckan med 100 föräldrar, elever och pedagoger lovade politikerna i Majorna-Linné att skjuta till 4 miljoner kronor från eget kapital och ska begära från kommunen att få skjuta till ytterligare 10 miljoner kronor.
Syftet med omorganiseringen av skolorna är enligt tjänstemännen ”en effektivare organisation som ska frigöra resurser till skolan samt klara de framtida behörighetskraven”.
Om stadsdelen ska svara upp mot de nya kraven på att alla lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i (i främst lägre klasser undervisar många lärare idag i fler än de ämnen de är utexaminerade i), måste svaret framförallt vara ökad lärartäthet. Varken pedagoger eller föräldrar och elever får gå med på att de enda alternativen som ställs mot varandra är att antingen lärare eller barn ska hoppa runt mellan flera skolor. Vad som behövs är ordentliga satsningar med ökade resurser på skolorna, där både elever är trygga i sina klasser och pedagogerna i sina arbetslag.
Att ”frigöra resurser” är rena motsatsen till de satsningar som behövs, det är endast en omskrivning för nedskärningar. Enligt tjänstemännen har resurser tydligen fastnat i väggar, korridorer och trappor.
Skolorna i Majorna-Linné lider av minskat elevunderlag (påstår man och visar prognoser på både ökningar och minskningar) och hyran för de gamla fina skolorna är hög, trots att hyrorna inte är marknadsanpassade. Men som en förälder i facebook-gruppen Rädda skolorna i Majorna-Linné!! skriver: ”Varför ska skolorna jaga kvadratmeterpriser när kommunen själva äger lokalerna? Det är helt befängt!”.
Anders Andersson, ansvarig tjänsteman för förslaget om skolomorganisering, gjorde redan på ett av de första dialogmötena med föräldrarna klart att han helst av allt skulle vilja att en skola lades ner helt.
Detta är mycket kortsiktigt, om och om igen har vi sett tillfälliga baracker sättas upp för barn som inte ryms i övriga skolor bara månader efter att en skola eller förskola har lagts ner på grund av ”minskat barn-/elevunderlag”. I Majorna-Linné finns i år 100 förskolebarn fler än prognoserna har förutspått, vilket politikerna ”tillfälligt har löst” med hutlöst stora barngrupper.
Kommunen och stadsdelarna måste ha ordentligt med marginaler för upp- och nedgångar i barnkullarnas storlek. När nu elevunderlaget minskat borde man istället passa på att minska klasstorlekarna.
Talkörerna från förra veckans demonstration fortsätter att ropas ut, än högre, än starkare: ”Vad ska vi göra – rädda skolan!” och ”Skär inte ned – rusta upp!”.
Skolomorganiseringen kommer att behandlas på SDN-mötet den 14 juni.
Frågestunden ”Möt din politiker” hålls på onsdagen veckan innan, den 8 juni kl 17.30-18.30 på Tredje Långgatan 16.
Lina Westerlund