FP vill fortsätta rasera skolan

2015-02-04 14:44:52

foto: Základní škola Dany a Emila Zátopkových Třinec / Flickr CC
Jan Björklund går återigen emot alla forskningsrapporter, lärarfack och bevis och vill ha betyg redan från årskurs fyra.

Jan Björklunds (FP) förslag innebär att 10-åringar ska betygssättas, trots att all forskningen visar på negativa konsekvenser för barnen.

Att föreslå något sådant, i ett land där många unga redan mår psykiskt dåligt och där stress redan betraktas som en folksjukdom, är vansinne. Att förslaget dessutom har kommit innan effekterna av Björklunds förra betygsreform har utvärderats tyder på hur förslaget knappast har lagts för att gynna skoleleverna, utan för att kunna dela in dem i A- och B-lag så tidigt som möjligt.
År 2012 införde Alliansregeringen betyg från årskurs 6. År 2014 lades även ett förslag om att införa betyg från årskurs 4. Detta har kritiserats av bland annat Skolverket, Kungliga vetenskaps­akademin och lärarfacken. Nu riktas dessutom skarp kritik från Vetenskapsrådet. Jan Björklund, som aktivt har drivit frågan, avfärdar nonchalant all kritik.

Den senaste rapporten, från Vetenskapsrådet, bygger på Skolforskningsinstitutets kartläggning av aktuell betygsforskning. Den forskningen som har kartlagts innefattar 6 000 vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och 40 avhandlingar.
– Vi har faktiskt inte hittat en enda forskningsstudie som rekommenderar tidiga betyg i skolan, förklarar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro Universitet som har varit med och genomfört kartläggningen, i SVT den 28 januari.
Han tydliggör också att det inte finns något samband mellan när elever får betyg och deras resultat i den senaste PISA-undersökningen. Lundahl nämner inga positiva effekter av betyg vid tidig ålder, men däremot hur det kan påverka yngre och svagpresterande elever negativt.
Han påpekar ansvarslösheten i förslaget med att genomföra en ny betygsreform innan man ens har hunnit utvärdera den gamla.
– Den här otåligheten gör att det inte är för barnets bästa. Det handlar om att skapa politiska och ideologiska skillnader, sammanfattar Lundahl.  
I likhet med tidigare förslag från högern syftar detta till att redan från 10-årsåldern kunna stärka dem det går bra för, på bekostnad av de som har det sämre.
– Jag tror att det på sikt leder till stressade elever. Elever som är rädda för att göra fel. Elever som inte vågar prova sig fram utan alltid känner att de ska bli bedömda, säger Gunilla Sandgren, som är mellanstadie­lärare på Margeretelundsskolan, till SVT.

För barn som redan har det svårt i skolan eller i hemmet blir detta ännu en påfrestning och följden av stress, speciellt vid så tidig ålder, är ofta psykisk ohälsa. Björklund och hans allierade har drivit igenom enorma nedskärningar på den psykiatriska vården, bidragit till att successivt nedmontera andra stöd­institutioner (till exempel fritidsgårdar som hade kunnat hjälpa de unga som har det svårt) och skurit ner på den elevhälsovårdande personalen.
Precis som Lundahl har påpekat handlar Björklunds skolreformer inte om att skapa drivkraft för skolelever. Det handlar om att dela upp dem och stärka de som har haft det lätt på bekostnad av de som haft det svårt.

Svaret på Björklunds klasskola och högerpolitikens attacker på skolan måste vara att ställa krav på mer resurser, fler lärare och kringpersonal, åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för såväl elever som personal och ett stopp på alla nedskärningar och privatiseringar, för att nämna några saker.
Den kampen behöver organiseras underifrån av lärare, elever och föräldrar samt alla andra rättvisekämpar för att få till stånd en likvärdig skola för alla – inte bara för de få. ■