Frankrike: Nästa steg – strejk mot regeringen

2006-12-10 18:20:51




För första gången sedan maj 1968 ockuperades förra helgen det anrika Sorbonneuniversitetet utanför Paris av hundratals studenter.

Lördagen den 18 mars demonstrerade över 1,5 miljoner människor över hela Frankrike (150 städer) mot Villepin-regeringens nya hatade arbetslag, CPE.
I nästa vecka, 28 mars, genomför fackföreningarna tillsammans med elev- och studentorganisationer en gemensam strejkdag. Det blir strejker och nya massdemonstrationer. Redan är de flesta universitet och skolor ockuperade.
Även om det ännu inte är samma revolutionära situation som 1968, skakas Frankrikes elit av de största ungdoms- och arbetarprotesterna på tio år.
”Situationen är annorlunda idag, när studenterna lämnade universitetet 1968, kunde de få ett jobb” sa en protesterande student. Ledaren i högertidningen Le Figaro pekade på stämningen när de skrev: ”För första gången på många generationer känner unga att de kommer leva ett sämre liv än sina föräldrar”.

”Annus horribilis”

Den franska presidenten Chirac och hans borgerliga regering under premiärminister Dominique de Villepin har upplevt ett ”annus horribilis”, ett förskräckligt år, sedan förra våren. De började med ungdomars protester mot ”Fillon”-lagarna som bland annat uteslöt unga från högre utbildning.
Sedan följde Frankrikes nej i folkomröstningen om EU:s konstitution, något som punkterade konstitutionsprocessen och var en enorm prestigeförlust för hela EU. Regeringens smygprivatisering av energibolaget Gaz de France har skapat en enorm ilska. Tyvärr har fackledningens ovilja att ena protesterna till en allmän kamp mot regeringen gjort att protester isolerats och ofta förlorats.
I november skakades Frankrike av ett förortsuppror av fattiga och arbetslösa ungdomar där tusentals bilar sattes i brand. Arbetslösheten i Frankrike är cirka tio procent, bland unga är den 23 procent och i vissa förorter går fler än hälften av de unga utan jobb.
Det var just kravallerna i höstas som Villepin utnyttjade för att lägga fram sin nya arbetslag, CPE.
CPE står för ”Första anställningskontraktet” och innebär att arbetare under 26 under sina två första år kan bli sparkade när som helst, utan att arbetsgivaren behöver ange någon orsak.
Förutom de direkta effekterna med otryggare anställningar för unga, vilket också leder till svårigheter att få bostad etc, så finns en allmän känsla av att detta bara är ett steg på vägen mot en ännu otryggare situation för alla arbetare.

Kopierats av centern

Förslaget har kopierats av centerpartiet i Sverige och precis som Maud Olofsson försöker Villepin påstå att fler får jobb om det blir lättare att avskeda.
Svaret från Frankrikes unga får nog Olofsson att tänka till både en och två gånger innan hon för fram förslaget igen.
Istället för att lyssna på Villepin har framförallt studenter dragit i gång en massiv kampanj mot den nya lagen och de senaste veckorna har protesterna vuxit lavinartat. Den enade kamp mot regeringen som ofta saknades under förra året har synts allt mer under protesterna mot CPE. I samband med den andra nationella protestdagen den 7 mars, då en halv miljon unga och arbetare deltog, ockuperades 40 av landets 84 universitet, samtidigt som strejker genomfördes bland studenter, lärare, flygplatsarbetare, journalister och andra arbetare. Barrikader sattes upp utanför universitet och på en del vägar och järnvägar.
Villepins arroganta svar på massprotesterna var att ”Frankrike måste röra sig framåt i en föränderlig värld”. Han drev igenom den nya CPE med hjälp av krislagar och undvek på så vis den brukliga debatten kring nya lagar. Premiärministerns rädsla för rörelsen visades ändå genom den brutala polisattack som den fredliga ockupationen av Sorbonne-universitetet utsattes för. Tusen poliser deltog när studenterna kastades ut.

Rasar i opinionen

Popularitetssifforna för Villepin har sjunkit som en sten, från 45 procent före jul till 34 procent i mars. 73 procent av fransmännen säger nej till CPE och bland ungdomar är siffran ännu högre.
Hos eliten är dock stödet stort. President Jacques Chirac och Villepins borgerliga rival i det kommande presidentvalet, Nicolas Sarkozy, stöder CPE fullt ut och regeringen får applåder från arbetsgivarnas organisation, MEDEF, för att de hittills vågat strunta i vad folket tycker.
Sedan 7 mars har protesterna fortsatt. I Bordeaux och Tours har studenter stoppat järnvägstrafiken genom att sitta på spåren. Strejker pågår på en stor del av universiteten.
”Vi är studenter nu och senare vill vi ha jobb, men vi ser att situationen i Frankrike blir värre på alla fronter”, sa en protesterande student i Paris.
Socialistpartiet och kommunistpartiet går emot CPE men deras agerande syftar inte till att stoppa lagen utan till att vinna valet nästa år. Socialistpartiet har på formella grunder överklagat CPE till konstitutionsdomstolen, men de har inget program som är i arbetares och ungas intresse.

Siktar bara mot valet

Till exempel säger de inget om att samma regler som CPE-lagen inför på alla arbetsplatser redan idag gäller på arbetsplaster med färre än 20 anställda.
Kommunistpartiet låter mer radikalt men är inte berett att släppa sin allians med socialistpartiet eftersom de vill ha en plats i en framtida regering.
Under de senaste 20 åren har alltfler anställningskontrakt blivit otryggare i Frankrike, oavsett om det var en ”vänster-” eller högerregering.
Gauche Revolutionaire, RS systerorganisation i Frankrike, deltar i rörelsen mot CPE och för fram kravet att det nu behövs en gemensam generalstrejksdag för studenter, elever och arbetare. För även om studenternas strejker och ockupationer har pressat regeringen, måste slaget mot regeringen och storföretagens kapitalister sättas in där det känns mest; i ekonomin. En generalstrejk bland elever, studenter och arbetare hotar inte bara den sittande regeringen, utan även vinsterna för de rika.
Studentfacket har redan uppmanat fackföreningarna att strejka denna vecka och olika fackdistrikt har uppmanat till att ungdomar och fack ska förenas i en generalstrejk.
De stora fackföreningarna som CGT och CFDT har stött protesterna från början, men har fått tvingas till att utlysa strejker till 28 mars. Men vad som krävs är en generalstrejk som stannar Frankrike samt ett program och strategi för seger.

Utlys generalstrejk

Även om 28 mars i praktiken kan bli en dags generalstrejk finns risk att fackledare bara ser det som ett tillfälle att släppa ut ånga ur den kokande kitteln.
För att inte ovilliga ledare ska fortsätta ha ett avgörande inflytande över rörelsen, måste demokratiska strukturer skapas av de som själva deltar i protesterna. På så sätt kan effektiva protester och strejker som har förankring och stöd byggas upp.
En sådan organisering kan också vara början till bygget av ett nytt arbetarparti, som istället för att bara fiska röster inför nästa års val, verkligen för fram ett kampalternativ som inte bara säger nej till de värsta försämringarna för arbetare och unga, utan också tar strid mot kapitalismen – roten till otrygghet, fattigdom och utsugning.

Jonas Brännberg

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!