År 2008 kanske var tredje grundskoleelev i Stockholm går i friskola. Nästa år önskar det absurt höga antalet 79 stycken nya friskolor erbjuda 22 000 grund- och gymnasieelever nya platser. Redan nu har flera kommunala grund- och gymnasieskolor lagts ned till följd av överetablering.31 grundskolor och fem särskolor i Stockholm har hittills i år godkänts av skolverket. Det är skolor för sammanlagt 12 000 elever som enligt planerna kommer att startas upp år 2008 eller 2009.
Dubbelt så många
Enligt Utbildningsförvaltningen kan 30 procent, det vill säga nästan var tredje elev, i Stockholms grundskolor gå i friskola hösten 2008. Det är i så fall dubbelt så många jämfört med idag.Även om en del av skolorna är ombildningar samt att antalet barn i åldrarna sex till femton år beräknas öka med 10 000 elever på nio år, så kommer de nya friskolorna att leda till många tomma platser i de kommunala skolorna.
Överetableringen av friskolor tillsammans med nedskärningar har redan lett till enorma underskott i de kommunala skolornas budget med nedläggningar, inköpsstopp och varsel av skolpersonal och vikarier med mera som följd.
Bara mellan åren 2000 och 2006 har andelen elever som går i friskolor ökat från 9 till 15 procent.
Enligt en LO-rapport förlorar kommunen i snitt 25 000 kronor för varje elev som istället väljer att gå i en friskola.
Skolor läggs ned
Österholmsskolan i Skärholmen och Bergholmsskolan i Bagarmossen lades ned redan förra året.I en konsultrapport i våras föreslås det att ytterligare hela 14 skolor helt avvecklas, däribland Västbodaskolan som högermajoriteten i Farsta Stadsdelsförvaltning på bara två veckor beslutade att lägga ned i våras. Detta trots massiva protester från föräldrar, elever och lärare med namninsamlingar, en livlig demonstration som samlade 500 personer och en elevstrejk.
Liknande protester som på bland andra Västbodaskolan och Dalhagskolan i Husby väntas nu på flera håll i Stockholm och övriga landet för att rädda nedläggningshotade skolor. Att det går att vinna sådana strider visades i Haninge, där elever tillsammans med Elevkampanjen, lärare och föräldrar lyckades rädda Jordbromalmsskolan.
17 000 nya gymnasieplatser – till vem?
På gymnasienivå har bara i Stockholms stad 43 fristående gymnasier ansökt om att få dra igång inför nästa läsår. Det skulle innebära 10 000 nya gymnasieplatser. Därtill vill 39 friskolor i Stockholms kranskommuner bereda plats för ytterligare 7 000 elever. De kommande åren förutses samtidigt en markant minskning av antalet ungdomar i gymnasieåldern med en tiondel i Stockholms stad och en femtedel i hela länet. Med 17 000 nya gymnasieplatser riskerar flera kommunala gymnasier att offras för att råda bot på det kaos som överetableringen kommer att leda till.Valfrihet?
Pressen på rektorer att privatisera har lett till att kommuner som Sundbyberg och Danderyd kommer att stå helt utan kommunala gymnasiealternativ. Att alla kommunala grundskolor i södra Älvsjö kan komma att omvandlas till privata grundskolor är något som till och med har fått folkpartiet liberalerna att tveka.Lina Westerlund
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen säger:
- Nej till fri-, privat- och elitskolor.
- Skola och utbildning ska inte gå att tjäna pengar på, varken genom skattepengar eller helt företagsfinansierade privatskolor.
- Inga företagsstyrda skolor eller kurser där läroplanen riskerar att anpassas efter företagets intressen. Nej till marknadsanpassning.
- Rusta upp den kommunala skolan!
- Kamp mot mobbning, rasism och sexuella trakasserier.
