När vinsten inte är stor nog blir det nedläggning. Det är vad som nu har hänt med John Bauer, en av landets största skolkoncerner. ”Fem dagar innan skolavslutningen grät John Bauer-skolans elever i Ängelholm”, rapporterade Helsingborgs Dagblad.
JB-koncernen har drivit 31 gymnasier och 5 högstadieskolor med sammanlagt 15 000 elever. Nu oroas elever i Gävle, Kalmar, Karlstad o s v över framtiden. Kommunerna måste kasta om hela sin skolplanering.
Riskkapitalistbolaget Axcel, som äger JB, hänvisar till ”ändrade marknadsförutsättningar”. 74 miljoner kronor i vinst räcker inte. Nu ska skolorna säljas ”eftersom det är här investeringen realiseras i ett utbyte till investerarna”, skriver JB på sin hemsida.
En av dem som vill ta över är JB:s vd Anders Hultin, som dock enligt Skolinspektionen ännu inte har lämnat in sin ansökan och som inte automatiskt kan räkna med att få tillstånd. Redan klart är att i exempelvis Jönköping väntar nedläggning av JB:s gymnasium.
Politikerna tvår sina händer och pratar om ”nationell samling” för skolan. Socialdemokraterna gläds över att utbildningsminister Jan Björklund lägger samma förslag som S. Lärarfackens ledningar har tyvärr valt att passivt haka på politikertopparna istället för att sätta press på dem. I den senaste debattartikeln skrev lärarfacken under tillsammans med både Björklund och Friskolornas Riksförbund.
Politikerna pratar och skriver debattartiklar, men undviker att prata om elefanten i rummet – friskolorna. Utan att angripa friskolesystemet är det omöjligt att göra något åt den allt mer uppmärksammade krisen i skolan. Friskolorna är grundbulten, även om det finns fler problem.
Friskolesystemet innebär: – ständig press att sänka kostnaderna, – att skolorna tvingas dölja problem (dåliga resultat, mobbning, våld mot lärare), – att resultaten sjunker, – att lärare och annan personal får sämre villkor, – att både kommuner och föräldrar saknar insyn. Detta gäller både för friskolorna och de kommunala skolor som ska konkurrera med dem.
Efter JB:s besked krävde Lärarnas Riksförbund en utbildningsgaranti så att eleverna ska kunna gå kvar. Socialdemokraterna lade till att vinst inte ska få vara skolbolagens ”huvudsyfte”. Men på vilket sätt är fortsatt påtvingad och provisorisk drift under ökända JB en lösning? Bolagets många lärarlösa lektioner har fått hård kritik av Skolinspektionen. JB har i alla sina dokument betonat att ”syftet” har varit utbildning och kunskap. Vad hjälper det om tigern säger sig vara växtätare?
För två veckor sedan gjorde S och MP upp med regeringspartierna om friskolorna. Uppgörelsen motiverades bland annat med att friskolorna har begärt ”långsiktiga” spelregler. På grund av den massiva kritiken mot dessa bolag innehöll uppgörelsen löften om mer större offentlighet och fler skolinspektioner. Det handlade ”mer om kontroll än om utbildning”, som Aftonbladets Eva Franchell konstaterade.
Både Jan Björklund och tidigare S-skolministern, Ibrahim Baylan, agerar som om de inget vet om skolan och aldrig haft något ansvar. Björklund gör kravlistor om högre löner för lärare – något han aktivt har motarbetat under snart sju år i regeringen. I själva verket vill han erbjuda karriärlöner till en minoritet lärare. Lärarfacken borde istället ta strid för att alla lärares löner ska upp.
Kommunalkongressens beslut att förbundet ska stå för non-profit och driva kampanj mot vinster är ett viktigt steg. Kommunalombudens egna erfarenheter av vinstbolagen i välfärden var avgörande.
Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar alla fackföreningar och enskilda att bli aktiva i den nybildade Folkkampanjen för gemensam välfärd och mobilisera till de manifestationer som hålls den 21 september. Det kommer att krävas kamp underifrån för att driva ut kapitalisterna ur välfärdssektorn. I grunden handlar det om klasskamp där alternativet till rovdjurskapitalismen är demokratisk socialism.
