Åtstramningspolitiken som de stora bankerna och de kapitalistiska regeringarna runt om i världen har drivit igenom har fört med sig ett tilltagande elände för arbetarklassen och fattiga människor. De gobala åtstramningspaketen, uppsägningar och neddragningar av sociala program ska inte ses som engångsåtgärder. De har sina rötter i en strukturell kris för kapitalismen. Det handlar om en medveten politik från de styrande eliterna som går ut på att det är arbetarklassen och de fattiga som ska betala för den djupnande krisen.
De här nedskärningarna inom den offentliga sektorn och den privata servicen har bidragit till att öka fattigdomen bland kvinnorna. Kvinnor är framför allt anställda inom sjukvård, utbildning och barnomsorg. Det är delar av ekonomin som undervärderas av storföretagen och där andelen deltidsanställningar är hög. Detta har gjort att situationen för många arbetande kvinnor har försämrats kraftigt.
I en artikel i New York Times från början av 2012 kunde man läsa att ”Kvinnor utgör två tredjedelar av de anställda inom den offentliga sektorn, där regeringens budget säger att 710 000 jobb kommer att försvinna. De är mer beroende än män av den offentliga servicen och samhällets ekonomiska stöd. De förväntas förlora 70 procent av de 18 miljarder pund [179 miljarder kronor] som kommer att skäras bort från stöd som bostadsbidrag och skatterabatter för de lågavlönade, hävdar Fawcett Society, en organisation som arbetar för ökad jämställdhet”. Hela 74 procent av nedskärningarna i Storbritannien kommer att tas från kvinnors inkomster och politikerna har enats om ytterligare 10 miljarder pund (100 miljarder kronor) i nedskärningar som kommer att tas från socialbidragen fram till 2016-2017.
Nedskärningar av bidrag och service drabbar kvinnor särskilt hårt eftersom de är mer beroende av sådant som kvinnojourer, bostadsbidrag för pensionärer och barnomsorg. Kvinnor är också i högre grad anställda inom den offentliga sektorn, där många jobb har skurits bort. I en stad i norra Portugal med 17 000 invånare är 6 000 kvinnor idag arbetslösa (uppgiften kommer från en rapport från TUC, brittiska LO, Bearing the brunt, leading the response: Women and the global economic crisis, mars 2011).
Nedskärningar inom sjukvården och utbildningen leder till att det oavlönade arbete som kvinnor gör i hushållen ökar när det gäller sådant som att ta hand om de sjuka, städning och att ta hand om barn.
Kapitalismen är inte beredd att betala kvinnor för detta värdefulla arbete, trots att det är nödvändigt för att samhället ska fungera. Detta ökar kvinnornas bördor i en tid av kris. Arbetstillfällen försvinner, servicen skärs ned och ansvaret för hemmet ökar. Socialister kräver tillgång till barnomsorg av hög kvalitet och sjukvård för att bidra till att minska orsakerna till förtrycket av kvinnor.
Lyckligtvis pågår det en internationell kamp mot den förödande nedskärningspolitiken.
Den 14 november i fjol genomfördes en samordnad generalstrejk runt om i Europa, som visade på ett kompakt motstånd mot nedskärningspolitiken. Miljoner människor protesterade mot sparprogram, uppsägningar och skattehöjningar för arbetande människor som genomförs samtidigt som bankerna räddas med statliga räddningspaket.
Arbetare i Spanien, Portugal och Grekland fick hela samhället att stanna av. Detta visar på den potentiella kraft som arbetarna och de förtryckta har när det gäller att stoppa denna politik och skapa en bättre värld.
Avskedanden och nedskärningar av utbildning och sociala stöd leder också till att ekonomin dras djupare in i en nedåtgående spiral genom att arbetarnas köpkraft minskar. Denna politik försvagar det sociala skyddsnät som så många är beroende av.
Därför måste det beslutsamma motståndet fortsätta i Europa och andra delar av världen. Generalstrejker kan bredda kampen, slå mot företagens vinster och öka klassmedvetenheten inom arbetarklassen om vilka det är som skapar rikedomarna i samhället och vilka som borde kontrollera dessa rikedomar.
De hårda nedskärningarna i den sociala verksamheten har öppnat för nya attacker på kvinnors hälsa i samband med barnafödande och deras kontroll över sina egna kroppar. Den extrema högern inom amerikanska Republikanerna angriper familjeplanering och skulle helt vilja avskaffa den genom att ytterligare försvåra möjligheten till abort. Rätten till att välja om man vill föda barn är bara ytterligare en sida av kriget mot kvinnor och ett försök av högerkrafterna i världen att ”vrida klockan tillbaka” när det gäller de framgångar som kvinnor och progressiva rörelser har vunnit under de senaste årtiondena.
I Kanada har rörelsen Slut Walk vuxit fram sedan Michael Sanguinetti, ett polisbefäl i Toronto, föreslagit att kvinnor skulle kunna undvika risken att bli våldtagna genom att ”inte klä sig som slampor”. Detta är en del av en kultur som behandlar kvinnor som objekt och som ofta rättfärdigar våld mot kvinnor genom att ge dem skulden för det. Tiotusentals kvinnor har i olika länder deltagit i protester mot sexuella övergrepp. Spridningen av dessa protester visar att kvinnor är beredda att gå ut i kamp.
Tyvärr bromsade denna rörelse in i USA under 2012. Detta berodde inte på att kvinnor i allmänhet var nöjda med de stora förändringarna i samhället. Huvudorsaken var istället att de traditionella kvinnoorganisationerna som NOW (National Organization for Women) och NARAL (National Abortion Rights Action League) avledde kampen till att agera som lobbyorganisation gentemot Demokraterna och stödja återvalet av Barack Obama.
Det globala motståndet har lyft fram fruktansvärda händelser i Indien och Irland i ljuset. Under januari har protester brutit ut i Indien efter en gruppvåldtäkt av en ung kvinna i en buss i Delhi.
I Irland avled en ung kvinna i ett sjukhus sedan läkarna vägrat abortera ett dött foster. Läkarnas besked till kvinnans make var att ”vi lever i ett katolskt land”. Den totala likgiltigheten inför kvinnors rätt att gå säkra för sexuellt våld och rätten att välja vad de vill göra med sina kroppar förtjänar förakt. Tiotusentals irländare gick ut på gatorna med krav på att omedelbart införa rätten till abort i Irland.
De problem som kvinnor möter är djupt rotade i att kapitalismen befinner sig i en allt allvarligare kris. Tillsynen av barnen och omvårdnaden av äldre är ett ansvar som nästan helt faller på kvinnorna. Men under kapitalismen anses detta arbete vara ”naturligt” och förväntas utföras av kvinnor utan betalning.
Detta skapar stor ojämlikhet, eftersom många kvinnor både måste utföra det obetalda arbetet och ha ett avlönat jobb också – om de har turen att hitta ett jobb.
Att ta hand om sjuka, gamla och de utsatta är inte lika vinstgivande för företagen som spekulation, arbete vid det löpande bandet eller lågavlönat butiksarbete. Därför är det nödvändiga hushållsarbetet inget som ger anställningstrygghet, en regelbunden inkomst eller en uppskattad posistion i samhället.
I detta samhällssystem kommer vinster alltid att vara viktigare än de arbetandes och de fattiga människornas behov. Socialister tycker att kvinnor borde få ersättning för denna form av arbete. Så många kvinnor är idag arbetslösa eller undersysselsatta.
Under kapitalismen innebär det att de ställs åt sidan och blir isolerade och fattiga. Socialister argumenterar för att alla borde ha en lön som det går att leva på, med fackliga rättigheter och anställningsförmåner. De som inte kan arbeta ska ha en inkomst som gör det möjligt att leva ett bra liv.
Barnomsorg, bra måltider och av samhället organiserade tvättinrättningar kan underlätta livet för dem som är undersysselsatta eller arbetslösa. Detta skulle också lätta bördorna för de kvinnor som arbetar.
Vi behöver inte acceptera budgetnedskärningarna, uppsägningarna, angreppen på våra rättigheter och den kultur som behandlar oss som objekt. Det behöver inte se ut så här. Socialister argumenterar för att kapitalismen måste avskaffas för att kvinnor ska kunna bli jämställda.
Bara genom gemensam kamp för demokratisk socialism kan vi garantera bra jobb och service av god kvalitet och komma åt orsakerna till det obetalda arbetet och de sexistiska attityderna.
Genevieve Morse
Socialist Alternative
(CWI:s sympatisörer i USA)