Global kapitalism på slak lina

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Den globala kapitalismen balanserar på nytt på slak lina. Efter att den ojämna ekonomiska uppgången bromsats i slutet av förra året har det nya året inletts med börsras och nedskrivna prognoser.

”Tillväxttakten – särskilt i Kina, USA och EU – avtog avsevärt i slutet av 2021, när effekterna av penning- och skattestimulanserna började avta och stora störningar i försörjningskedjan uppstod. Ett stigande inflationstryck i många ekonomier utgör ytterligare risker för återhämtningen”, sammanfattar FN i sin senaste ekonomiska prognos.
På världens börser har kurserna fallit under hela januari och denna vecka började med de största rasen på flera år, som följdes av en viss återhämtning. Men nya börsras vän­tar eftersom de dopade aktiekurserna bara är i början av en skakig resa och sjunker från sina historiskt höga nivåer.

De enorma summor som centralbankerna pumpade in i ekonomin för att undvika att pandemikrisen utvecklades till ett finansiellt armageddon fick börsen att snabbt stiga efter raset våren 2020. I slutet av 2021 hade USA:s och Sveriges aktiekurser stigit till samma höga nivåer som året innan IT-bubblan sprack 2001 och åren som föregick finans­kraschen 2007-2008.
Nu har dock effekterna av dessa stimulanser börjat klinga av. Centralbankerna har börjat avveckla sina stödprogram och tvingas konfrontera den ökade inflationen och det växande skuldberget som delvis är en följd av att kreditkranarna hållits öppna under så lång tid.
Inflationen i USA nådde under  2021 en årstakt på 7 procent, den högsta på 39 år, och sannolikt bör­jar den amerikanska centralbanken Federal Reserve att höja räntan redan i mars.

Räntefrossan, att räntorna ökar igen, är ett skäl till börsoron under januari. Ett annat är krigshotet och de förödande delvis oöverblick­bara humanitära men också ekonomiska följder som ett krig i Ukraina skulle medföra.
”Det är mycket som står på spel, även rent ekonomiskt. Om Ryssland invaderar Ukraina kan USA och EU införa sanktioner mot Ryssland. Men det skulle inte bara slå mot Ryss­land, utan också kunna göra det mot ekonomier i väst och inte minst många börsjättar. EU behöver Ryss­lands naturgas, och hela världen är beroende av olja, även den från Ryss­land”, kommenterade SVT:s Kristina Lagerström den 24 januari.
En stor del av den naturgas och olja som EU förbrukar (nästan 40 respektive 30 procent) importeras från Ryssland, och skulle dessa leveranser minska ytterligare blir följden en snabbt förvärrad energikris i Europa och stigande priser globalt. Det i sin tur skulle kunna knäcka den ekonomiska uppgången, som redan är försvagad och som ännu inte är global, utan främst koncentrerad till de rikare kapitalistiska länderna.
I de fattiga länderna har tillväxten varit låg, samtidigt som skuldbördan blivit allt tyngre.
Enligt Jubilee Debt Campaign (en global kampanj för skuldavskrivning) har de fattiga ländernas  skuldbetalningar ökat med 120 procent mellan 2010 och 2021 och är högre än någonsin.
Den genomsnittliga offentliga utlandsskuldsbetalningen uppgick till 14,3 procent av de offent­liga inkomsterna 2021, vilket är en ökning från 6,8 procent 2010. Skulderna kan inte betalas – de måste avskrivas helt och villkors­löst.

Sydamerikas ekonomier väntas bara växa med drygt 1 procent i år, trots att priset på de råvaror som kontinenten i huvudsak exporterar har stigit till nya rekordnivåer. Även om den ekonomiska uppgången fort­sätter, om än försvagad och ännu mer ojämn, kommer den att vara för svag för att återskapa någon slags jämvikt i det kapitalistiska systemet, vilket oundvikligen kommer att ge upphov till nya och kraftigare vågor av kamp och revolter. 
Med den globala kapitalismen vid rodret styr världen mot nya kriser och katastrofer, vilket pandemikrisen, växande klyftor, krigshot och en allt varmare planet larmar om.
Världen är inte bara moget för socialism, utan övermogen. En socialistisk värld är inte bara möjlig, utan en absolut nödvändighet om framtiden ska säkras.