Glöm aldrig Novemberpogromen den 9 november 1938

av Offensiv

Den 9 november i år är det 85 år sedan nazistregimen inledde sin sedan länge planerade våldsaktion mot den judiska befolkningen i Tyskland och Österrike. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 brändes och förstördes över 1 400 synagogor och bönehus. Omkring 7 500 judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserades och plundrades. 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationslägren. Minst 400 judar mördades. Nazisternas våldsnatt – Novemberprogromen (Kristallnatten) – blev början till Förintelsen.
Med anledning av detta återpublicerar Offensiv, i en förkortad och något omarbetad version, denna artikel från 2010.

–På Kristallnatten väcktes vi klockan sex av min mamma, min bror och jag. Min mamma sa att någonting är i görningen, vad visste hon in­te, men hon såg att judar blev hämtade. ”Skynda på, kläd på er”… Mycket riktigt kom medlemmar från SS och ringde på dörren. Min mamma var skyndsam att öppna. Ändå så slog dom in glasdörren som var i vår ytterdörr, berättar Hans i De glömmer det al­drig.
De fördes ut för att med många andra judar tvingas se hur synagogan brann i den lilla staden Oberschlesien, i östra Tyskland mot den polska gränsen. Därefter fördes de till sporthallen, där de i två dagar blev utfrågade en efter en.
– Efter de två dagarna släpptes al­la som var under sexton år. Alla män togs till så kallade KZ, koncentrationsläger. De tog även min ­morfar, och han vistades där i två månader. Han var i åldern någonstans kring 75-80 år på den tiden, berättar Hans.

Under nazisternas våldsnatt den 9 november 1938 dödades flera hundra judar, 30 000 fängslades, över 1 000 synagogor och andaktsrum brändes ned och 7 500 butiker och lägenheter slogs sönder. Judiska barnhem, ålderdomshem, församlingslokaler och andra lokaler förstördes. Kristallnatten brukar beskrivas som startskottet på andra världskriget och Förintelsen av sex miljoner judar.
Efter Kristallnatten flydde Hans, som bara var 12 år gammal, tillsammans med sina syskon till Sverige. Sin mamma fick de aldrig träffa igen.

Men vad var nazismen och hur kunde detta fruktansvärda ske? Antisemitismen (judehatet) var fortfaran­de mycket utbredd i Europa, framför allt i Östeuropa, i början av 1900-talet. Hets och diskriminering mot ju­dar var vanligt, men Förintelsen kom att utgöra en helt nytt kapitel i judeha­tets svarta historia genom nazisternas försök att fullkomligt utrota hela folkgrupper, judar och även romer.
Men nazisterna var i början först och främst fanatiska antikommunister. Det var först 1919 som Hitler skrev sitt första antisemitiska tal. Antisemitismen fick de tyska nazisterna framför allt från ”vita” emigranter – kontrarevolutionärer som flytt från Ryssland efter bolsjevikernas revolution 1917. Nazisterna använde sig av rasismen för att kunna fullfölja ­krossandet av arbetarnas organisationer och rädda kapitalismen undan en socialistisk revolution. Nazisterna var tvungna att slå in en rasistisk kil mellan människor, samtidigt som man argumenterade för nationell enighet för att vinna revansch efter Tysklands förlust i första världskriget.

Det som karaktäriserar nazismen är rasismen, framför allt antisemitism­en – men nazisternas huvudmål var att krossa all form av arbetardemokrati i det kapitalistiska samhället.

”Fascism och nazism är inte bara ett system av vedergällning, brutalt våld och polisterror, utan är ett särskilt styrsätt som grundar sig på utrotandet av alla inslag av arbetardemokrati inom det borgerliga samhället… För att uppnå detta syfte räcker det inte att fysiskt förinta den mest revolutionära delen av arbetarna. Det är även nödvändigt att krossa all oberoende och frivillig organisering, att förstöra alla arbetarklassens försvarsverk”, skrev Trotskij i Kampen mot Hitler och uppmanade den tyska arbetarrörelsen att bilda en enad front mot nazismen.
Med störtandet av kejsarväldet i Tyskland i november 1918 inleddes en utveckling som kunde ha lett till en segerrik socialistisk revolution.
Under åren 1919-1923 hade arbetarna flera möjligheter att ta makten, men Socialdemokraterna blev revolutionens bödel. År 1919 slogs arbetarnas revolt ner av den socialdemokratiska regeringen med stöd av frikårer och väpnade miliser. Frikårerna skulle sedan bli grunden för nazisternas stormtrupper, SA-milisen, som misshandlade och mördade socialdemokrater och kommunister.
”Som socialdemokratin räddade bourgeoisien från den proletära revolutionen, kom fascismen i sin tur att befria bourgeoisien från socialdemokratin. Hitlers kupp är bara den sista länken i kedjan av kontrarevolutionä­ra förskjutningar” (Kampen mot Hitler).

Den tyska kapitalistklassen stödde Hitler med samma logik som Winston Churchill (brittisk högerledare och premiärminister) tidigt ska ha sagt att ”om England hotas av en bolsjevikisk revolution likt den i Ryssland önskar jag att vi har en Hitler att slå ner den”.
Fascism är en ideologi som bygger på två beståndsdelar. Den ena är ekonomisk, en mycket råare kapitalism där utsugning av arbetskraften pressas till det yttersta. Mellan 1933 och 1938 ökade företagens vinster från 6,6 miljarder till 15 miljarder mark, medan lönerna sjönk till under nivån före krisen. Det hade varit omöjligt i ett demokratiskt samhälle, varför fascismens andra beståndsdel spelar en helt avgörande roll och står i fokus för hela ideologin – våldet.

Varken Hitler eller Mussolini ha­de kunnat ta makten eller ha fått stöd hos överklassen i Tyskland eller Itali­en utan sin våldsapparat som riktade sig mot arbetarklassen.
Fascismen har samtidigt en motsägelsefullt konservativ syn på människan. Förföljelse av homosexuella och försök att hålla kvinnorna kvar i hemmet rättfärdigas, medan handikappade och de med psykisk ohälsa anses vara en börda för hela samhället. Fascismen försöker desperat förklara sitt osammanhängande ageran­de med naturlagar om att den starkaste överlever. Den italienska fascistledaren Mussolini hävdade till och med att överklassens rikedomar står i enlighet med naturlagarna.

Nazismen, som har fått sitt namn efter Hitlers nazistparti (NSDAP), var en fascistisk rörelse. Det som karaktäriserar nazismen är rasismen, framför allt anti­semitism­en – men nazisternas huvudmål var att krossa all form av arbetardemokrati i det kapitalistiska samhället.
Om Socialdemokraterna och kommunistpartiet hade gått samman i en enhetsfront mot nazisterna ha­de de kunnat stoppa nazisterna, men medan Socialdemokraternas och kommunistpartiets medlemmar stod redo var ledningarna handlingsförlamade.

Låt aldrig det rasistiska våldet stå obesvarat!
Vi får inte glömma Novemberpogromen. Historien upprepar sig inte på ett mekaniskt sätt, men för att inte samma misstag ska begås igen måste vi lära oss av historien och minnas. Den viktigaste lärdomen är just att aldrig låta det rasistiska och nazistiska våldet stå obesvarat.
En bred antirasistisk rörelse måste också våga ställa krav och utmana högerpolitiken.