Ockupationen av Biskopsgårdens Folkhögskola handlar om något så enkelt som rätten till utbildning för invånare i en stadsdel med hög arbetslöshet och fattigdom.Att lägga ned en skola som har tre gånger så många som söker till den än som antas är helt oförståeligt. Den skulle ju byggas ut, inte läggas ned.
På folkhögskolan i Biskopsgården läser elever årskurs 1-3 på gymnasienivå. Många har aldrig studerat förut. 80 procent av de studerande är kvinnor, de flesta med invandrarbakgrund och många har barn. Detta har varit deras chans till utbildning.
Genom att studera kan de sedan hjälpa sina barn med läxorna, något som kanske är självklart i ett svenskt område men svårt i ett område där många saknar språket. I områden som Biskopgården och Bergsjön är folkhögskolorna extra viktiga.
– Det är avslöjande vilket hyckleri det är med politikers tal och ”målsättningar” om att motverka segregation när de politiska besluten skapar just detta, säger Darya Areb, en av ockupanterna.
Varför saknas det pengar? Filialerna Begsjöns och Biskopsgårdens Folkhögskolor är en del av Göteborgs Folkhögskola som ägs av den socialdemokratiskt styrda Västra Götalandsregionen. I upphandlingarna med det socialdemokratiskt styrda Göteborgs Stad ”förlorade” Folkhögskolan upphandlingar av utbildning. Göteborgs Folkhögskola drabbas därför av sämre ekonomi då den inte lyckas ”sälja” utbildningar som tidiga-re.
För att spara pengar har skolstyrelsen valt att lägga ned den allmänna linjen i Biskopsgården som nu har 70 platser, för att istället satsa på skolan vid Nya varvet som är mer centralt belagt och med helt andra inriktningar. Det går helt emot vad målsättningarna med filialerna är: ”aktiva åtgär- der mot segregation” och ”satsning på förorterna”, där man säger att Göteborgs Folkhögskola har ett särskilt ansvar.
På möten med eleverna på skolorna vill ingen ta ansvar. Gladys Yanelli (S), ordförande för Göteborgs Folkhögskola, undviker att svara på frågor. Istället bollas ansvaret över på Göteborgs Stad.
– Anledningen till att de prioriterar Nya Varvet och inte förorterna är att de har glömt vad folkbildning innebär och istället vill skapa nya inriktningar med kurser som småföreta- gande, säger Murat Solmaz, en av de ledande i protesterna.
Kristofer Lundberg
