
Den 19 februari presenterade den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av de fall av dödligt våld mot kvinnor som polisanmäldes i Sverige 2010-2011.
Resultatet var skrämmande; med ett bättre agerande från myndigheternas sida hade hälften av alla mord som begåtts mot kvinnor kunnat förhindras.
– I så gott som samtliga av de fall som granskats fanns riskfaktorer som hade framträtt tydligt om strukturerade hot- och riskbedömningar hade genomförts, menar personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige (tryggaresverige.org).
Många kvinnor har alltså varit i kontakt med polis eller annan myndighet, t ex socialtjänst, tidigare. Och riskfaktorerna fanns där, så varför fick de inte hjälp?
– Trots polisens betydelse är det ändå kommunen med sin socialtjänst som har det yttersta ansvaret för att de som drabbas av brott i nära relationer får hjälp och stöd. Kommunen kan inte överlåta ansvaret till polisen eller hälso- och sjukvården utan måste agera på ett mer aktivt sätt än vad som tyvärr ofta är fallet i dagsläget, menar Peter Strandell.
Det är tydligt att mer resurser måste läggas på förebyggande verksamhet vad gäller kvinnors säkerhet. Att kvinnor som upplever att de är hotade måste tas på allvar är en annan viktig fråga.
Kompetensutbildning och resurser i form av fler anställda inom vården och socialtjänsten är en del, men det krävs också att kommunerna aktivt motverkar sexism och kvinnoförtryck på arbetsplatser och skolor.
Anna Löfgren