I Finland pågår avtalsrörelsen för fullt. Förutom den pågående hamnstrejken har en rad strejker mot varsel och försämrade arbetsvillkor ägt rum, till exempel inom pappersindustrin. Redan förra året höjdes temperaturen när strejkerna mer än fördubblades i antal jämfört med föregående år.Redan i december meddelade arbetsgivarna i EK att de inte ville ha någon samordning av den kommande avtalsrörelsen, något som finska LO har drivit på för. För att ytterligare spä på det frostiga klimatet mellan fack och arbetsgivare misslyckades parterna nyligen med att komma överens om ett nytt pensionsavtal, som skulle ersätta det hårt kritiserade lagförslaget från Matti Vanhanens (C) regering om höjd pensionsålder.
Sedan i torsdags (den 4 mars) strejkar 3 000 stuveriarbetare (som lastar och lossar ombord på båtar) med effekten att 80 procent av den finländska utrikeshandeln slås ut.
Förutom extremt låga lönelyft vill arbetsgivarna ha mer ”flexibilitet” och vägrar följa den uppgörelse om en omställningsfond som man kom överens om vid förra avtalsförhandlingarna.
Facket AKT vill att stuveriarbetarna ska få veta när de ska jobba i förhand, något som är långt ifrån säkert i ett arbete som ofta är extremt ”flexibelt”. Ibland kan stuveriarbetare få veta samma dag om de ska jobba, även om de är fast anställda.
Omställningsfonden kom till 2008 efter att arbetsgivarna 2005 vunnit en strid i Arbetsdomstolen som innebar att deras skyldighet, som de haft sedan 1970-talet, att förhandla med det lokala facket innan uppsägningar togs bort. Problemet har varit att arbetsgivarna vägrat följa de skyldigheter de haft enligt omställningsavtalet.
Strejken visar på arbetarklassens styrka om man kämpar enigt. Några pappersbruk och sågverk har redan fått dra ned eller stoppa produktionen och många fabriker (även Nokia) drar ned eller stängs helt den här veckan eller nästa. Enligt arbetsgivarna är förlusterna 30 miljoner euro (cirka 300 miljoner konor) per dag.
Under de senaste åren har klassmotsättningarna ökat i Finland. Precis som i pappersarbetarnas strejk för ett par år sedan försöker EK (motsvarande Svenskt Näringsliv) attackera stuveriarbetarna med att de tjänar så mycket och är privilegierade. För att misskreditera de strejkande pratar de samtidigt om högre strejkböter, trots att strejken är helt enligt regelboken.
– EK förvränger stuveriarbetarnas årsinkomster, trots att vi inte alls har talat om lönerna. De tycker tydligen att man förlorar strejkrätten när inkomsterna överstiger en viss nivå, säger AKT:s avtalssekreterare Arto Sor- vali.
De vill också att strejkrätten ska begränsas med hjälp av ”tvångsuppgörelser”, troligen genom nya klassdomar mot facket i Arbetsdomstolen.
Även statsminister Matti Vanhanen (C) har attackerat strejken genom att säga att det är ”fel tidpunkt” och att förlusterna som strejken orsakat är ”onödiga”. Men strejker ger resultat. Förra veckans två dagars buss- och lastbilsstrejk ledde till en höjning av lönenivån, dock ifrån en väldigt låg nivå. Nästa vecka hotar en speditionsstrejk och de universitetsanställda har varslat om strejk, till den 18 mars. Orsaken är arbetsgivarens krav på sämre arbetsvillkor, efter den ”universitetsreform” som, förutom att den innebar nedskärningar, överförde deras anställning från staten till de stiftelser som driver universiteten. Dagen då strejken bryter ut har också studentfacket utlyst demonstrationer mot en regeringsutrednings förslag om universitetsavgifter på 1 000 euro (10 000 kronor)per läsår.
Precis som i Sverige fortsätter arbetsgivarna med varsel samtidigt som de ökar aktieutdelningen. BNP rasade ifjol med 7,8 procent, det största fallet sedan inbördeskriget 1918. Exporten föll år 2009 med 24 procent. Aktieutdelningen har ändå ökat med 13 procent, detta medan företagens snittresultat har försämrats med 42 procent.
Enligt Helsingin Sanomat delar vart tredje av de 49 största börsbolagen ut mer i aktieutdelning än sitt resultat!
Detta skapar en enorm ilska. Vid skogsjätten UPM:s fabrik i Kuusankoski genomfördes i februari en tre dagars strejk mot nya varsel samtidigt som fabriken gjorde sitt bästa resultat någonsin. Denna strejk är bara en i raden av kortare strejker mot varsel och försämrade arbetsvillkor som har ägt rum på senare tid.
Arbetsgivarnas försök att utnyttja krisen för nya attacker skiljer sig inte något åt mellan Sverige och Finland. Än så länge är dock de finska arbetarna och fackföreningarna bättre mobiliserade för att bemöta försämringar- na. Om inte de fackliga ledningarna viker sig för arbetsgivarnas hotelser kan Finland gå mot en het vår.
Jonas Brännberg
