Hotet om marknadshyra inte över: Vi måste fortsätta strida

”Kampanjen Nej till marknadshyra, som Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv är en drivande kraft i, uppmanar alla att demonstrera den 18 september just för att hotet finns kvar och alla de områden där inslag av marknadshyra och tärande hyreshöjningar redan är infört” (Foto: Natalia Medina).

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Det finns många hot mot hyresgäster på horisonten. Ombildningar, slumvärdar och utförsäljningar är alla områden där hyresgäster kommer att behöva organisera kamp i framöver. Men det allra största hotet är nog fortsatt marknadshyra. Nej till marknadshyra långa kamp vann en viktig seger när fri hyressättning i nyproduktion skrotades, men hotet om lägeshyra kvarstår. Därför är det jätteviktigt att just du kommer och är med på den stora demonstrationen i Stockholm den 18 september, med samling kl 14.00 på Sergels torg. Läs nedan om bakgrunden, segrarna, hoppet, fortsättningen och kampen för en social bostadspolitik.

HUR STOPPADES FRI HYRESSÄTTNING I NYPRODUKTION?

På Nej till marknadshyras lanseringmöte den 19 januari i år sa vi att förslaget om marknadshyra i nyproduktion skulle stoppas. Det var vårt primära mål. Inga symboliska protester, utan en gräsrotsmobilisering för att stoppa denna del av januariavtalet. 
Detta för att vi såg hur företagen och deras politiska hejdukar inom C och L så gärna ville ha igenom denna typ av marknadshyra för att det innebar en dörröppnare för ren marknadshyra. I förlängningen ville de komma åt hyresgästernas möjlighet att överhuvudtaget organisera sig och förhandla kollektivt om hyrorna.
Ända sedan våren 2019 hade nätverk som 18 aprilkommittén och Rädda Hyresrätterna manat till strid och försökt få Hyresgästföreningen riks att lansera en gräsrotskamp med demonstrationer och protester som kunde stoppa hotet om marknadshyra. Hyresgästföreningens ledning nöjde sig tyvärr med digitala protester så som namninsamlingar.

Kampanjen Nej till marknadshyra stöds nu av 88 organisationer. Det är mycket lokala och distriktsvisa hyresgästföreningar, det är hyresgästnätverk, det är politiska organisationer och nätverk, och det är sociala organisationer. 
Vi hade under våren uppemot 200 lokala, coronasäkra, protester mot marknadshyra. Detta tryck underifrån var viktigt i att ge Vänsterpartiet styrka att sätta ned foten och driva igenom misstroendeomröstningen mot regeringen på exakt denna fråga – nej till marknadshyra. 
Det var en historisk händelse. När regeringen föll den 21 juni var det första gången någonsin som en regering fälls i en misstroendeomröstning i Sverige. Regeringen kunde sedan inte komma tillbaka med mindre än att punkt 44 i januariavtalet och fri hyressättning i nyproduktion skrotades och utredningen slängdes i papperskorgen.

Idag är det många krafter som verkar för att vi ska glömma hur delsegern mot marknadshyra vanns och det har varit svårt för kampanjen att komma ut i media, trots att vi representerar en av de absolut mest aktiva sociala och politiska rörelserna i landet, på den frågan som helt nyligen var det politiska livets centrum! 
Därför är det viktigt att vi själva sprider ordet till framtiden: kampen lönade sig, protesterna spelade en mycket viktig roll i att stoppa marknadshyra i nyproduktion.

Kamp och organisering underifrån är vad som krävs för att vinna segrar (Foto: Kristofer Lundberg).

ÄR INTE HOTET OM MARKNADSHYRA ÖVER?

Nej! Kampanjen Nej till marknadshyra, som Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv är en drivande kraft i, uppmanar alla att demonstrera den 18 september just för att hotet finns kvar och alla de områden där inslag av marknadshyra och tärande hyreshöjningar redan är infört.

LÄGESHYRA: Punkt 44 i januariavtalet innehöll två stora delar, den ena väldigt omdebatterad och officiellt skrotad: fri hyressättning i nyproduktion. Men den andra delen har som kampanjen Nej till marknadshyra avslöjat ännu mer brutala skrivningar om marknadens fria spelrum på bekostnad av människors trygghet – och den är inte officiellt skrotad. Tvärtom rekommenderas den som läsning när Justitiedepartementet lobbar för att få parterna att införa lägeshyra bakvägen.
Hyreskommissionen som gjorde utredningen SOU 2021:58, Läge och kvalité i hyressättningen, fick uppdraget att skynda på kommersialiseringen av Allmännyttan. Var fastigheten är belägen geografiskt måste få större genomslag. På DN debatt skrev Hyreskommissionens företrädare – som kommer direkt från fastighetsägarvärlden – att undersökningar visar att människor är beredda att betala 30-50 procent mer i hyra för en lägenhet i innerstad jämfört med i ytterstad i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Vilka undersökningar baserar man sig på? I Hyreskommissionens eget underlag är drygt 10,000 människor intervjuade, men bara 26 procent av dem bor i hyresrätt och bara 21 procent tjänar under 30,000 kronor i månaden.
Just nu håller en form av lägeshyra på att förhandlas mellan bostadsbolagen och Hyresgästföreningen i Stockholm, så kallad Stockholmshyra. Förhandlingarna har låst sig flera gånger på grund av Fastighetsägarnas orimliga krav på hyreshöjningar över hela staden. Redan 2014 visade Hyresgästföreningen att skillnaden i medelhyra mellan innerstad och ytterstad redan är 26 procent i Stockholm.
Hyreskommissionen har skrivningar som att hyresgäster överkonsumerar bostadsyta. Det är ett absurt påstående som vittnar om en förvriden syn på verkligheten och ett klassförakt mot hyresgäster. Villaägare har så klart större bostadsyta än hyresgäster. Fler än en av tio hyresgäster i Stockholm är trångbodda enligt statistik från i somras.

HOTET FRÅN HÖGERN: Det är ett år kvar till valet. Vi vet att det var C och L som fick med punkt 44 i januariavtalet, och i mediadebatterna i juni – innan marknadshyra blev ett stort fiasko – uttalade både Annie Lööf och Nyamko Sabuni sig för ren marknadshyra. 
I augusti kom Nyamko Sabuni med utspelet att familjer med barn som dragits in i kriminalitet ska kunna vräkas. Förutom att man undrar hur detta på något sätt skulle motverka kriminalitet kan det konstateras att det rakt av skulle öka hemlösheten.
Även M och KD vill på sikt ha ren marknadshyra. Eva Fee i i Hyresgästföreningen Södermalms styrelse har å Nej till marknadshyras räkning gått igenom de bostadspolitiska programmen från de borgerliga partierna, samt deras motioner, och ser en rad förslag för att ytterligare gynna det ägda boendet och att Allmännyttan har spelat ut sin roll. 

RENOVRÄKNINGAR: Uppskattningsvis 400,000 lägenheter i Allmännyttan står inför behovet av renovering. Idag betalas renoveringarna ofta med chockhyreshöjningar på 40-80 procent. Som Offensiv skrev om från Bergshamra/Solna förra veckan kan uppåt 70 procent av hyresgästerna tvingas flytta efter en sådan chock. 
Boverket har lagt fram ett förslag att skattefria underhållsfonder återinförs för hyresvärdarna. Hyresgästerna ska betala lite högre hyra under en längre tid som fonderas för att sedan minska hyreschocken vid renovering. Boverket berättigar denna skattesubvention med nya siffror på hur mycket hyresgäster skattediskrimineras idag. Det är skattemässigt omkring 3,000 kronor dyrare att hyra ett radhus jämfört med att äga det.
Att införa skattefria underhållsfonder, som också skulle kopplas till energieffektiviserande åtgärder, går emot det direktiv som Boverket fick för utredningen. Så det är långt ifrån säkert att detta förslag skulle gå igenom. Skulle det ändå gå igenom skulle den positiva effekten komma alldeles för sent in i framtiden när fonderna är uppbyggda. Boverket räknar dessutom ändå med dramatiska hyreshöjningar, men mer utspritt – till exempel 10-procentiga höjningar per år under en längre tid.

 Kampen behöver en politisk röst. Ska en riktig socialistisk politik drivas måste den ha en direkt kanal till utomparlamentarisk  masskamp. 

UTFÖRSÄLJNINGAR: Det första som måste göras mot hotet av renovräkningar är att omedelbart förbjuda utförsäljning och privatisering av allmännyttan, som hittills varit det vanligaste sättet som kommunerna hanterat renoveringsbehovet. Det är ingen överraskning att riskkapitalbolag, som köper för att under en kort tid konceptrenovera genom så kallade standardhöjningar, chockhyreshöja för att därefter sälja, innebär ett sämre boende för hyresgästerna.
Boverket visar hur de genomsnittliga hyreshöjningarna hos privata ägare mellan åren 2014 och 2020 efter renoveringar var 25 procent jämfört med 15 procent i allmännyttan. Men man kan också konstatera att kommersialiseringen av de allmännyttiga bolagen i sig är ett problem. Hur långt denna kommerisalisering har gått visade sig i våras när det ökända bolaget Hembla och systerföretaget Victoria Park fick associerat medlemskap i Sveriges allmännytta.
Att Boverket ens kommer med dessa förslag, om än alldeles för lite och försent, visar på att det nu är tid för att föra fram krav på en helt annan inriktning i politiken. Danmark införde förra året ett spekulationsstopp. De första fem åren efter ett förvärv av en äldre bostad får inga hyreshöjningar göras utöver självkostnaden för renoveringen. 
I Tyskland pågår just nu en stor debatt där kravet på socialisering, återkommunalisering av allmännyttan har rests. 20,000 demonstrerade för detta krav i helgen. Anledningen är just de hutlösa hyreshöjningarna hos de privata värdarna. En av de mest hatade är svenska Akelius. Hyresgästerna i Akelius betalar idag tre gånger så hög hyra som de gjorde när Akelius kom till Berlin 2006. 
Ägaren Roger Akelius meddelade förra veckan från sitt skatteparadis att han ämnar sälja alla 28,500 lägenheter i Europa för att han tröttnat på de få hyresregleringar som finns. Detta i sig är ett tydligt argument för socialisering. Den 26 september, i samband med förbundsvalet, kommer berlinarna att folkomrösta om kravet på socialisering. 

OMBILDNING: Över 189,000 lägenheter har ombildats åren 2000-2019. Senast förra veckan kom nyheten att Poseidon vill ombilda 400 lägenheter i Hjällbo i Göteborg. Ombildningar innebär en kapitalöverföring från allmänna medel till privata, att en större del av befolkningen binds upp vid bankernas ekonomi, att trösklarna för kommande generationer att skaffa sig ett eget boende höjs. Den lägenhet som det tidigare inte kostade en krona att flytta in i kan efter en ombildning kräva en köpsumma på flera miljoner. 
De kommunala hyresbostäderna har minskat sin andel av det totala bostadsbeståndet från 25 procent 1990 till 16 procent 2019. 
Hyresgästorganisering har dock goda chanser att stoppa ombildning. I Stockholm stoppades 44 procent av ombildningsförsöken 2006-2010 och även denna mandatperiod har många ombildningar stoppats.

HYRESHÖJNINGAR: Efter att hyresgästerna var en av få, och säkert den största, gruppen i samhället som inte fick några lättnader alls under pandemin – trots att de var bland de som drabbades hårdast ekonomiskt (58 procent av landets inkomstfattiga hushåll bor i hyresrätt) – går nu Fastighetsägarna in i hyresförhandlingarna med krav på att dubbla hyreshöjningen. De tycker att de senaste årens hyreshöjningar på i snitt 1,7 procent är alldeles för låga och vill nu se 3 till 3,5-procentiga höjningar. 
Den långsiktiga trenden är att hyrorna höjs betydligt mer än inflationen. SCB visade 2019 att hyrorna har höjts nästan dubbelt så mycket som konsumentprisindex sedan 1969.

SEGREGERING, HEMLÖSHET OCH TRÅNGBODDHET: Mellan 2013 och 2017 ökade antalet inkomstfattiga hushåll i Sverige från 600,000 till 686,000 hushåll, vilket motsvarar en ökning med 14 procent. Martin Grander och Tapio Salonen skriver i rapporten Ökad ojämlikhet i boendet i spåren av coronapandemin att nästan vart tredje hushåll i allmännyttans hyresrätter numera har så begränsade disponibla medel att de underskrider EU:s fattigdomsgräns.
Den senast aktuella mätningen av trångboddheten i Sverige avser åren 2018-2019 och visar att den extrema trångboddheten omfattar 5,0 procent av den vuxna befolkningen, eller uppskattningsvis 420 000 personer. Den mer lösare definitionen av trångboddhet inkluderar 17,4 procent – nästan 1,5 miljoner.
Tiotusentals människor har inte alls någonstans att bo, utan hyr svart rum i andras hem. Det är allt svårare att överhuvudtaget ta sig in på bostadsmarknaden då inkomstkraven gör att många aldrig kommer kunna få ett förstahandskontrakt.

(Illustration: Elin Aydin).

VAD GÖR HYRESGÄSTFÖRENINGENS LEDNING?

Istället för att samhället ser detta som ett totalt misslyckande har det skapats ett samhällsklimat där ansvaret har privatiserats och lagts på individen. Det politiska etablissemanget kommer undan med sina ständiga utfall mot ”utanförskapsområden” där boende systematiskt skambeläggs. Det skulle behöva resas ett aktivt motstånd som slår tillbaka. Segregeringen beror inte på att hyresgäster skulle sakna ”betalningsvilja”, utan är en konsekvens av den kapitalistiska ekonomin och den nyliberala politiken. 
Hyresgästföreningen är Fastighetsägarnas egentliga måltavla när de lobbar för marknadshyra. Då skulle man tro att Hyresgästföreningen riks skulle blåsa till största möjliga motstånd. Istället har den socialdemokratiskt färgade ledningen för Hyresgästföreningen avböjt att vara med i demonstrationerna. 
I ett tidigt skede agerade de till och med för att utesluta de största kritikerna mot marknadshyra, som Kristofer Lundberg som var ordförande för Hyresgästföreningen Region Väst och där tog initiativ till en masskampanj mot marknadshyra.
Nyligen suspenderade Hyresgästföreningen Michel Rowinski i Uppsala för att han ansågs blanda ihop sina roller som aktivist för ett noll-alternativ vid renovering och hyresförhandlare.

TÅRTKALAS: Väl medvetna om att kampanjen Nej till marknadshyra sedan länge har lanserat denna vecka som veckan för stora protester kommer ordförande Marie Linder ut med en distraherande avledningsmanöver. Alla lokala hyresgästföreningar uppmanas bjuda grannarna på tårta för att fira att vi stoppade hotet om marknadshyra, och skicka kvittot till Hyresgästföreningen. Inte ett ord om de faktiska problemen som kvarstår, de nya hoten som kommer och behoven av mer hyreskamp.
Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra har haft väldigt knapphändig rapportering om Nej till marknadshyra, och hittills inte nämnt den stora demonstrationen den 18 september.
Ett stor problem är att HGF är med och förhandlar om lägeshyror. Förevändningen har varit att detta skulle förhindra marknadshyra. Bevisligen förhindrade inte dessa förhandlingar hotet om marknadshyra att bli brännhet i somras. Det är tvärt om. Ju mer inslag av marknadshyra som bolagen får, desto mer vill de ha. Det var istället gräsrotskampen och det politiska upproret som stoppade marknadshyra den gången.
Nu borde Hyresgästföreningen blåsa till kamp mot hyreshöjningarna. Ta efter Berlins massmobilisering och Nej till marknadshyras engagemang. Framöver kommer det behövas mer militanta inslag såsom hyresstrejker för att vinna i kampen.

VAD GÖR VÄNSTERPARTIET?

Vänsterpartiet satte ner foten i juni och såg till att hotet om marknadshyra stoppades. Det gjorde att medlemmar strömmade in i partiet och opinionssiffrorna sköt i höjden. Sedan har partiet tagit bort foten. Det ställdes inga krav angående bostäder i kraven på regeringens budget, som i sig var ganska bleka och uppskattas kosta 25 miljarder mot regeringens budgetsatsningar som uppskattas till 78 miljarder.
Är det så att Vänsterpartiet nu fjärmar sig från hyreskampen för att fålla in sig i en ”regeringsduglig” kostym efter nästa val? Tusentals nya medlemmar, lokala aktivister och hyreskämpar skulle bli besvikna. Kampen behöver en politisk röst. Ska en riktig socialistisk politik drivas måste den ha en direkt kanal till utomparlamentarisk masskamp.

HUR GÅR KAMPEN VIDARE?

Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar alla hyreskämpar att gå in i de enskilda hyreskamperna för att stärka dessa lokalt. Vi hoppas att alla olika vänstergrupper och föreningar som idag är aktiva i Nej till marknadshyra kommer att fortsätta samarbeta och att kampanjen kan ta nya initiativ för att sätta press under valåret. 
Offensiv utvecklar i detta nummer mer vad vi anser att en social bostadspolitik är på ledarsidan. Politiken är i oförlösligt band till aktionen. En politik på pappret har inget värde. Hyresgästkampen i Sverige kommer att få näring av hyresgäst- och arbetarkampen i andra länder, nu närmast i Tyskland. Tillsammans måste vi bygga program och metoder som ifrågasätter det kapitalistiska ramverket och fortsätter mot målet: ett samhälle där var och ens rätt till ett tryggt och bra hem är en absolut grundförutsättning.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!