I marginalen: ”Enklare att sänka löner”

2016-08-10 11:19:31




Näringsminister Mikael Damberg (S) erkände häromdagen att det inte var så enkelt att hitta de 30 000 ”enkla jobb” som regeringen hade utlovat, men att det nog skulle gå om de privata företagen hjälpte till lite mer.
Ska man tro regeringen är de enkla jobben ”moderna beredskapsjobb med goda villkor som ger arbetslivserfarenhet för människor som står utanför arbetsmarknaden”. F-n tro’t. Eller mer diplomatiskt, det är så allmänt hållet att det kan tolkas lite hur som helst, vilket också är meningen. Det är också därför som ”näringslivet” har sagt sig vara villiga att delta i regeringens jakt på ”enkla jobb”, eller låglönejobb, för det är vad det handlar om. Att ”näringslivet” ser regeringens vädjan om samarbete som en inkörsport till en utvidgad låglönemarknad är ingen hemlighet.
– Det är ett glädjande tecken på att regeringen nu ser samma behov som vi, och att man nu förefaller vilja ta nya grepp, säger Carola Lemne, vd på Svenskt Näringsliv, till SvD Näringsliv i maj och efterlyste förslag om en ny anställningsform med lägre löner och sänkta kostnader för företagen.
Även Dagens Industri välkomnade regeringens så kallade jobbsatsning och menade att det måste utmynna i att rut-avdraget höjs så att överklasen kan överlåta allt hem- och trädgårdsarbete samt läxhjälp på andra.
Enligt Dagens Industri är rut-jobben ett ”jobbskapande som sker på marknadens villkor, utan att någon myndighet måste bedöma varje jobb”. Det vill säga en marknad som präglas av ett accelererat race mot botten vad gäller löner och arbetsvillkor.
Av alla företag som har registrerat sig för att utföra rut-tjänster är det bara en procent som har slutit kollektivavtal. Två tredjedelar av de som jobbar inom rutsektorn är kvinnor, många är nyanlända och få, om ens någon, jobbar heltid. Delade turer är vanliga. ”Nyanlända som får arbete inom den del av städbranschen som berörs av rutavdraget får några av arbetsmarknadens lägst betalda jobb”, summerade rapporten Integrationsmotorn rut? Om skattesubventionering av städtjänster som ett integrationspolitiskt verktyg  (Arena Idé, 2016).
”Enkla jobb” betyder helt enkelt att det ska bli enklare att sänka löner och försämra arbetsvillkor.

Några som däremot kan skratta hela vägen till banken är de brittiska storföretagens vd:ar, som under 2015 fick en löneökning på hela tio procent. Den genomsnittliga vd-lönen hos de 100 största brittiska börsbolagen steg till 5,5 miljoner pund (drygt 61 miljoner kronor) ifjol. Det är 140 gånger mer än vad arbetare i snitt tjänar. Tjugo år tillbaka i tiden tjänade topp-vd:arna 49 gånger mer än arbetarna. Men medan arbetarnas reallöner har legat stilla har vd-lönerna stigit med 300 procent de senaste två decennierna.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!