| BOK |
| Titel: När tusen eldar slickar himlen – Kinas väg mot framtiden. Författare: Ola Wong. Förlag: Ordfront (2007). |
När tusen eldar slickar himlen bygger på hans många reportageresor runt om i Kina. Här finns allt – från migrantarbetarnas slit och kamp i fabrikerna till shopping, casinon och nattklubbar.
Kinas extrema ekonomiska utveckling har skett till ett högt pris för miljö och människor. Ola Wong rapporterar om att stendammslunga är Kinas vanligaste yrkessjukdom, men för dem som lever mitt i kolindustrin i Inre Mongoliet finns inget val. Kina förbrukar idag mer kol än USA, Japan och EU tillsammans.
Växthuseffekten hotar en stor del av världens befolkning. Wong påpekar att de stora floderna i Syd- och Ostasien hämtar sitt vatten från Himalayas numera krympande glaciärer. En av dem är Gula floden, som 130 miljoner kineser är beroende av.
Floder och miljö hotas också av de stora dammprojekten i Kina. 16 miljoner människor har tvångsförflyttats, många av dem efter hård kamp mot byråkrater och kravallpoliser. I vissa fall har dock myndigheterna tvingats att backa.
Både klimatrubbningarna och miljöförstöringen i allmänhet är globala frågor. Wong har besökt byar som lever på att sälja vidare delar av importerat farligt avfall. 80 procent av det elektroniskt avfall som lämnas till återvinning i USA exporteras till Asien. På en del tippar i dessa ”sopberg” finns blyvärden som är 212 gånger högre än vad som skulle räknas som farligt avfall i Rhen.
Kapitalism och strejker
50 miljoner kineser har förlorat jobbet när statliga industrier lagts ner eller massavskedat. Föregångsstaden Shenzhen med 10 miljoner invånare, skriver Ola Wong, har Kinas högsta BNP, men är samtidigt ”en av världens mest ojämlika platser”. Shenzhen ”är inte bara kapitalism i miniatyr, det är råkapitalism i en aldrig tidigare skådad megaskala.”Det kinesiska ”kommunistpartiet” – som på kinesiska bokstavligen betyder ”kollektiv egendomspartiet” – erbjuder de globala storföretagen friare villkor än vad dessa haft sedan 1800-talet. Kinesiska ledare betygsätts utifrån den ekonomiska tillväxten i staden eller regionen, ”utan bra betyg kan man inte göra karriär”. Detta har ökat takten i privatiseringarna och lett till att ”Kina är en kapitalistisk ekonomi skapad inom skalet av en planekonomi”.
Författaren kallar trots detta kommunistpartiet för ”leninister” på grund av toppstyrning och brist på insyn i partiet. Men att Mao, liksom Stalin, kallade sig leninist, betyder inte att han var det. Stalin, som var Maos modell, kunde bara upprätta sin diktatur genom att krossa den arbetardemokrati och internationalism som Lenin och bolsjevikerna stod för.
Det är sant att ”kommunistpartiet” i dagens kapitalistiska Kina använder samma diktatoriska metoder för att behålla makten som under planekonomins år, men hemlighetsmakeri och toppstyrning har man också gemensamt med storföretag som Ericsson eller General Motors.
Dessa företag har sökt sig till Kina som flugor till en sockerbit. ”Den kinesiska staten har genom att avskaffa arbetarnas möjligheter att försvara sig och samtidigt bygga upp en förstklassig infrastruktur möjliggjort för företagen att hålla lägre priser och leverera mer tillförlitligt än andra länder”, sammanfattar Ola Wong. Denna modell exporteras nu till Vietnam och Kambodja, där många kinesiska företag investerar.
18-årig veteran
Luo Fang är en 18-årig veteran – hon har jobbat där i två år – på fabriken Guanke i Shenzhen. Hon har 11,5 timmars arbetsdag och bor i en lägenhet tillsammans med 31 andra av fabrikens arbetare. Hon kommer från Sichuan som har 87 miljoner invånare, varav 13 miljoner är migrantarbetare, främst i Pärlflodsdeltat.I ett reportage i Svenska Dagbladet nu i oktober träffade Ola Wong alla dessa barn som bor med mormor och morfar och sällan träffar sina föräldrar som är migrantarbetare.
På telefonfabriken Uniden, en underleverantör till Wal-Mart, strejkade 16 000 kvinnliga arbetare på våren 2005. Frustrationen över 30 graders värme, oftast inget vatten, få toaletter och ständiga bestraffningar ledde till strejken. Den blev snabbt välorganiserad, med en kommitté med 29 delegater i ledningen.
Arbetarna ”ställde sig på led efter led. När de själva såg hur många de var blev de modiga. De vecklar ut röda tygbanderoller som de har förberett: ’Skydda arbetarnas lagliga rättigheter’, ’Arbetarna är väldigt arga, det kommer att bli mycket problem’ (citat från en populär kinesisk film)”. Inför de beslutsamma, och sjungande, arbetarna tvingades även de mobiliserade kravallpoliserna att backa. Den underjordiska strejkkommittén ser hur företagsledningen går med på flera av deras krav, men själva är de ständigt eftersökta av myndigheterna.
De nyrikas Kina
I det nya Kina som växer fram rivs de traditionella bostadskvarteren och ersätts med lyxbostäder. ”Vissa av dem hade swimmingpool och stora garage där partipampar och nyrika kan parkera sina BMW”. Ola Wong går också på Shanghais första miljonärsmässa i april 2006, där han bland annat erbjuds en toalett av guld.Med kapitalism och ökade klyftor följer också sociala problem och utrymme för gamla reaktionära idéer. Boken beskriver hur kriminalitet, prostitution, fördomar, nationalism m m har återkommit i det nygamla Kina.
Regimen använder nationalism som den nya sammanhängande ideologin, och den har en grogrund på grund av den rasism mot kineser som imperialistiska makter – från England på 1800-talet till Japan fram till 1945 – brukade sig av under en lång period av ockupationer och krig.
Det finns emellertid också traditioner som verkar i den andra riktningen. Viktigast är den begynnande arbetarkampen. I boken ges också exemplet att ”Kinesiska kvinnor förvärvsarbetar och har därför mer att säga till om än hemmafruarna i Sydkorea och Japan”. Det finns inte heller någon gay-bashing eller massiv propaganda mot HBT-personer i Kina, enligt Wong ett resultat av det svaga inflytandet för kristendomen och islam inom landet.
Ola Wong avslutar med ett reportage om den mycket omskrivna kinesiska satsningen i Kalmar, ett mångmiljardprojekt som ska ge tusentals jobb. ”Kalmar luftslott” kallar han det. Maud Olofsson grävde det första spadtaget till projektet i februari i år. Wong menar att de svenska politikerna har lagt sig platt på marken för den kinesiske kapitalist som ligger bakom satsningen.
Per-Åke Westerlund
