Med industriavtalet är ramarna satta för alla andra löneförhandlingar. LO-förbunden IF Metall, Livs och GS har utan att ta strid skrivit på ett treårigt avtal.Även Unionen och Sveriges Ingenjörer är med på avtalet, som följer traditionen att söka samförstånd inom industrin.
Enligt tidigare rapporter har motsättningarna varit hårdare än tidigare år, framför allt med en hård attityd från arbetsgivarna. De har använt den ökade osäkerheten i svensk ekonomi och undvikit all diskussion om de senaste årens rekordvinster.
För att ändå inte provocera fram en konflikt gick sedan arbetsgivarna med på blygsamma löneökningar. Priset facken fick betala är att avtalet är treårigt och att arbetsgivarnas makt att förändra arbetstiden efter egna behov förstärks.
Teknikarbetsgivarna är positiva till vad de kallar ”större flexibilitet i förläggningen av ordinarie arbetstid, bättre och enklare övertidsregler”. LO-facken har slagits för att avtalen ska vara i kronor. Enligt IF Metall får de med lägst löner, inom tekoindustrin, 483, 516 respektive 588 kronor för de tre åren, totalt 1 587 kronor.
Av teknikarbetsgivarnas kostnad på 6,8 procent ska 6,2 gå till löner, resten till delpensioner från 60 års ålder, som bland annat ska göra att fler arbetar deltid till högre ålder.
Dessutom innehåller avtalet lönegaranti vid föräldraledighet.
Arbetsgivarna vill ha långa avtalsperioder, men för LO:s medlemmar är det ytterst osäkert vad avtalet verkligen ger i förhållande till höjda priser, hyror, räntor och avgifter fram till sista mars 2016.
Inom IF Metall ska avtalsrådet ta ställning den 11 april. Sveriges Ingenjörer har i sitt avtal tagit ytterligare steg bort från kollektiva förhandlingar genom att samtliga löneökningar ska sättas individuellt ute på företagen.
Per-Åke Westerlund
