SVT:s Dokument inifrån tog i dokumentären Ingen riktig våldtäkt upp de värderingar och åsikter som finns bland unga om synen på skuld. Det är en hård verklighet som målas upp för tittaren genom de intervjuer som gjorts med gymnasieelever och olika experter som jobbar med bland annat unga våldtäktsoffer.Under dokumentären får vi följa historien om Sara som var 15 år när hon blev våldtagen av tre jämnåriga killar på en skolfest – en historia som många hört tidigare, om grupptryck, utanförskap och viljan att finnas med i ett sammanhang och bli älskad. Sara berättade aldrig för någon och anmälde inte killarna.
När sedan ryktet spreds och hon mådde allt sämre uppmanades hon av en lärare på skolan att ”hon borde vara tyst om det, att det kunde skada skolans rykte”. Hon mådde allt sämre och plågades av mardrömmar, minnesluckor, skam och självförakt.
I en nyligen genomförd undersökning fick 3 000 gymnasieelever svara på frågor om sex.
Var tionde tjej svarar att de antingen tvingats till eller övertalats till sex, trots att de inte har velat. Det blir i snitt en tjej per klass och i hälften av fallen var förövaren en jämnårig.
Den mediala bilden av hur en våldtäkt ser ut, är något som bidrar till problematiken med resonemnagen kring skuldfrågan. Lotti Helström är överläkare på Sveriges enda akutmottagning för våldtäktsoffer på Södersjukhuset i Stockholm. Hon säger att det blir svårare för kvinnan att hantera sin egen roll i våldtäkten om den inte motsvarar bilden av en våldtäkt, det vill säga en överfallsvåldtäkt utomhus.
Samma sak med omgivningens värderingar – i intervjuerna med ungdomar finns det en andemening i det många säger, både tjejer och killar, att om våldtäkten inte innehåller element som våld och fysiskt tvång så finns det en skuld hos offret och en misstänkliggörande attityd: ”Hon kanske brer på för att få uppmärksamhet.”
Helström förklarar att den allra vanligaste reaktionen är det som kallas ”frozen fright” – man reagerar med att bli helt passiv, att bli tyst och hålla sig stilla. Detta leder till ifrågasättande om man inte kunde ha gjort mer för att stoppa våldtäkten genom att skrika eller slå ifrån.
Många som våldtagits drabbas av depressioner efteråt och utvecklar olika typer av självskadebeteenden. Sara gjorde på just detta sätt. Hon började använda sex som ett sätt att skada sig själv, att straffa sig för det hon upplevde som värdelöshet.
Frågan om attityder kring våldtäkt är komplex, men handlar mycket om könsroller och om maktstrukturer. Män är överordnade kvinnor och detta återspeglas i hela samhället på alla nivåer: Lönskillnader, rätten till heltid, hur kvinnor bemöts i skola och på arbetsplatsen.
Ett extremt uttryck för förtrycket är sexualiserat våld i form av sexuella övergrepp, trakasserier och förföljelser.
SVT:s dokumentär lyfter fram hur mångbottnat problemet är, på så sätt att synen på skuldfrågan och på kvinnors sexualitet är så pass väl förankrat i vårt samhälle. Könsrollerna befästs om och om igen av både män och kvinnor.
För att bryta förtrycket krävs det arbete i skolor, till och med förskolor, och på arbetsplatser för att uppmärksamma om ojämlikheten.
Men för att på allvar utmana könsmaktsordningen behövs en antikapitalistisk utmaning som pekar ut grundorsaken, det vill säga det sociala system vars grund bygger på att grupper värderas olika och ställs mot varandra – kvinnor mot män, invandrare mot etniska svenskar, arbetslösa mot arbetare, unga mot gamla och så vidare.
Stefan Berg
