Tiotusentals protesterade i Iran (i Teheran och flera städer) den 1 esfand (20 febru- ari). I Kurdistan genomfördes det en generalstrejk. Den brutala repressionen har inte stoppat rörelsen.Trots att regimen mobiliserade 100 000 miliser, poliser och civilklädda säkerhetsstyrkor enbart i Teheran, att över 2 000 greps efter protesterna under 25 bahman (upprorsdagen den 14 februari) och att Mousavi och Karroubi fängslades i sina hem, kunde man inte stoppa en ny massprotest.
Demonstranterna ropade: ”Ned med diktaturerna; Mubarak, Ben Ali – Det är din tur Sayyed Ali [Khamenei]”.
På söndagen dödades en universitetselev (Hamed Nour Mohammmadi) i Shiraz och ytterligare en i Teheran. Flera skadades och flera hundra demonstranter greps.
Demonstrationerna mot regimen den 1 esfand innebär viktiga framsteg. De är tydligt inspirerade av den pågående revolutionen i arabländerna. Krav riktas direkt på regimens avgång – det är inte längre enbart fråga om reformkrav.
Nu äger protesterna rum vilken dag som helst, organiserade underifrån. Efter masspro- testerna efter valet på sommaren 2009 tvingades rörelsen mobilisera till egna protester på officiella dagar, då även regimen har manifestationer.
Det är också utmärkande för den senaste veckans protester att de snabbt spridits till nästan hela landet.
Regimens desperata våld visar hur skakad den är, särskilt efter att revolutionen i Egypten störtat Mubarak.
Om arbetarklassen deltar i kampen mot regimen med sina krav kan den fällas. Nu krävs det organisering för upptrappad kamp.
Hamid Azar
