Klimatfiaskot i Warsawa

2013-11-29 22:13:35




FN:s nittonde klimattoppmöte i Warsawa, kallat ”Corporate COP” (företagstoppmötet) på grund av sin extrema sponsring av kol- och oljebolag, har beskrivits som fars och fiasko, även om det totala sammanbrottet än en gång undveks i sista stund.

Det hjälpte heller inte att Filippinernas klimatförhandlare Yeb Sano gjorde sitt bästa för att rida på de klimatpolitiska svallvågorna från tyfonen Haiyan, genom att klart koppla denna till den globala uppvärmningens galenskap och hungerstrejka sig genom hela mötet.
”En fars, dominerad av rika, industrialiserade stater som har lagt alla sina ansträngningar på att framgångsrikt blockera meningsfulla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen”, sammanfattar Andrew Pendleton från Friends of the Earth.
”Hur är det möjligt att svika befolkningar, ekosystem och framtida generationer så grymt?”, frågar sig Stefan Henningsson på världsnaturfonden WWF sedan förhandlingarna gått bakåt i alla de viktigaste frågorna som utsläppsminskning, finansiering och kompensation. ”Aldrig tidigare har kontrasten mellan den långsamma takten i förhandlingarna och den hastighet som krävs för att bekämpa den globala uppvärmningen varit större. Aldrig har de tekniska möjligheterna varit bättre. Aldrig har de fossila lobbyisternas agenda varit mer synlig än här i Polen”, fortsätter han.

Omdömena understryks av att 133 utvecklingsländer och 800 representanter för miljöorganisationer, sociala och fackliga rörelser arrangerade ett gemensamt uttåg från förhandlingsbyggnaden i solidaritet med världens fattiga och värst drabbade.
Medan vare sig EU eller några andra höjde sina ambitioner, backade i stället Japan från sina tidigare åtaganden om sänkta koldioxidutsläpp till 2020 med sina kärnkraftsproblem som ursäkt – liksom tidigare Kanada, vars regering satsar på oljesand.
Australiens nya högerregering, som under COP 19 i Warsawa fick Greenpeace-priset ”Kollosalfossilen”, infriar sina vallöften om att sänka klimatskatten på bränslen och förneka sambanden mellan alla bushbränder och den globala uppvärmningen. Genombrotten för skifferolja i USA sänker också priset på fossila bränslen.

Den kolberoende polska regeringen gjorde sitt bästa för att förgifta stämningen genom att parallellt arrangera ett globalt kolindustrimöte om ”rent kol”.
Till råga på eländet degraderade den sin miljöminister och toppmötesvärd Marcin Korolec från miljöminister till klimatambassadör. Detta sedan han beskyllts för att sinka Polens program att utvinna skifferolja! ”Ovanligt”, tyckte FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon.
Inga tydliga åtaganden gjordes heller från de rikare länderna att skala upp klimatfinansieringen till mer än en bråkdel av de 100 miljarder dollar per år som utlovats till 2020.
Endast ett par ytterst tunna fikonlöv tillåter klimatcirkusen att fortsätta sin turne till Peru nästa år och det avgörande toppmötet i Paris i slutet av 2015.
Visserligen bekräftades en sorts färdplan till ett nytt klimatavtal 2015. Men detta ska inte gälla förrän 2020, vilket är alarmerande sent eftersom utsläppskurvan i dag pekar mot en global uppvärmning detta sekel långt över de 2 grader som man hoppas ska vara inom ramen för en kontrollerbar utveckling.

Allt tyder idag på att detta avtal varken blir bindande eller utrustat med andra metoder än marknadens redan misslyckade. Det kan antingen bli ”ett protokoll, ett annat juridiskt instrument eller en överenskommelse med juridisk kraft” som bygger på en sammanställning av nationella mål. En grupp ”likasinnade utvecklingsländer”, som reagerar hårt mot de kapitalistiska industriländernas vägran att ta sitt historiska ansvar för klimatkrisen drev igenom en än vagare formulering om att dessa ska bestå av nationella ”bidrag” snarare än “åtaganden”.
Fiaskot i Warsawa måste nu bli en väckarklocka, som kan sporra till en förnyad och bredare antikapitalistisk rörelse för klimatet och global rättvisa inför Paris 2015, som också begriper nödvändigheten av att rädda planeten med ett socialistiskt program för global planhushållning.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!