
Regeringen har sagt ja till bolaget Nordstreams planer på en gasledning från Ryssland till Tyskland. Förutom de miljörisker som bygget av ledningen innebär för Östersjön, innebär det en fortsatt stor satsning på fossila bränslen.
Visserligen är utsläppen från naturgas mindre än från kol och olja (40 respektive 25 procent). Men med tanke på att utsläppen kommer att måsta minska med 80-90 procent inom några årtionden är en mångmiljardsatsning på en ny gasledning nu detsam- ma som att överge målen om utsläppsminskning.
Den svenska regeringen försöker gömma sig bakom att ledningen ligger på internationellt vatten och att det därför inte gick att säga nej. Men har någon hört miljöministern Andreas Carlgren (C) argumentera mot gasledningen utifrån de utsläpp den orsakar eller har Fredrik Reinfeldt nämnt den en enda gång när han gjort bekymrade uttalanden om klimatutsläppen?
I början på månaden avslöjade tidningen Dagens Industri att statligt ägda Vattenfall planerar en storskalig utbyggnad av kol och gaskraftverk i Tyskland och Nederländerna. Sammanlagt planeras investeringar på 58 miljarder kronor. När kraftverken står klara beräknas de, enligt DI:s uppgifter, släppa ut ytterligare 15 miljoner ton koldioxid. För 58 miljarder kronor skulle man t ex kunna bygga en bra bit över 1 000 vindkraftverk med en elproduktion motsvarande minst en stor kärnreaktor.
Samtidigt har Vattenfall bildat ett gemensamt bolag med några av de mest elslukande industrierna för att bygga ut ny elproduktion i Sverige. Visserligen säger Vattenfalls vd Lars G Josefsson att det inte ska bli någon elproduktion som orsakar mer koldioxidutsläpp, men istället är ett hett alternativ att bygga ytterligare ett kärn- kraftverk.
Istället för att satsa på kärnkraft med svåröverskådliga risker under lång tid, skulle pengarna ha kunnat satsas på andra energikällor och inte minst på tekniker för att minska elförbrukningen i den tunga industrin.
Krister Ahrén