foto: Union to Union / Flickr CC
Det finns inte ens någon grundskiss till ett avtal menar Anders Ferbe, ordförande IF Metall.
Det är bara en vecka kvar innan industriavtalet löper ut och parterna verkar fortfarande stå långt ifrån varandra. Trots lågmälda fackliga lönekrav när storföretagen gör rekordutdelningar till sina ägare är arbetsgivarna på offensiven och kräver i princip nollavtal.
– Det är en unik situation, för första gången i industriavtalet när det är två veckor kvar har vi ingen grundskiss eller första hemställan, sade IF Metalls ordförande Anders Ferbe förra veckan på en presskonferens.
Det betyder att det kommer att bli slutförhandlingar under påskhelgen utan att något skissförslag har diskuterats först. Medlarna kommer då att presentera ett slutförslag som fack och arbetsgivare bara kan säga ja eller nej till.
– Det innebär att konfliktrisken inom industrin ökar. Om vi gör en liknelse med trafikljus kan vi konstatera att vi har gått från grönt ljus till gult. Får vi inte till ett rimligt avtal innan sista mars är det konflikt som gäller, sade Anders Ferbe vidare.
De fem fack som ingår i industriavtalet (IF Metall, Unionen, Sveriges ingenjörer, GS och Livs) hävdar med all rätt att det finns utrymme för löneökningar. Vinster och produktivitetsökningar har varit stora de senaste åren och tillväxten i Sverige har varit betydligt högre än i andra europeisk länder. Många storföretag delar ut omkring hälften av vinsten till ägarna. Samtidigt hävdar de cyniskt att något högre löner hotar företagens överlevnad.
Utifrån dessa fakta är industrifackens krav på 2,8 procents löneökningar ytterst modest. Arbetsgivarna är dock inte beredda att sträcka sig längre än högst 0,5 procent, och kräver dessutom andra försämringar såsom kraftigt ökade möjligheter för företagen att ändra de anställdas arbetstider uppåt och nedåt.
Vad som ytterligare komplicerar bilden är frågan om industriavtalet ska agera som ”märke” för kommande förhandlingar i andra branscher eller inte. Av rädsla för att andra fack ska vara mer stridsvilliga ställer hela det politiska etablissemanget, staten och media upp bakom att ett nytt industriavtal ska agera tvångströja för andra fack som krävt mer, såsom 6F-facken, Kommunal och Hotell och Restaurang.
Den debatten är något som ökar pressen på att snabbt nå ett nytt industriavtal som kan agera ”märke”, eftersom andra avtal såsom Byggnads och Handels avtal också går ut den 31 mars.
