Virpi Palmunen har jobbat som personlig assistent i åtta år men har ändå bara en månadslön motsvarande 17 131 kronor. Eftersom hon jobbar deltid får hon ut så lite att hon tvingas gå till socialen vid extra utgifter för barnen, t ex glasögon.
– Jag mår illa av hur lågt vårdarbeten värderas. Jag borde ha 4 000 mer minst.
Rolf Magnusson har en lön på 19 300 men vill ha 22 000 för att komma ikapp köksmästare i restaurangbranchen.
”Jag gör två jobb”
– Jag gör två jobb i ett, både som köksmästare och som instruktör. Det finns extra skäl för kommunalare att kämpa, förutom lönerna finns det ett hängande hot över själva verksamheten. När jag började för åtta år sedan var vi 15 anställda på Skrubba gård (arbetsträningsgård i Skarpnäck, Stockholm) nu är vi fem. För två veckor sedan beslöt politikerna att säga upp hyreskontraktet från sista mars.Sanna Tefke är yngst och har precis börjat vickariera i hemtjänsten.
– Stockholm kommun har anställningsstopp så trots att jag jobbar heltid har jag bara fått vikariat. Hade jag fast anställning vore min lön 16 400 (nu 93 kronor i timmen).
Hon stödjer kommunal sektion 26 sedan tidigare faställda krav på att minimilönerna borde vara 18000 kronor. 45 procent av alla kommunals medlemmar ligger idag under. Höjs lägstlönerna rejält så uppvärderas alla kommunallöner kraftigt. Sanna, Virpi och Rolf föreslår dessutom att facket antar kravet på att alla ska få minst 1 500 kronor i lönelyft, där det ingår en kompensation för den höjda a-kasseavgiften.
Den andra motionen handlar om hur kampen ska föras. Många kommunalare är fortfarande förbittrade över nederlaget i avtalstriden 2003 då facktoppen trots en fantastisk kampvilja underifrån och ett massivt stöd från samhället slängde ut segern genom fönstret och skrev under på ett historiskt svekavtal.
– Det får aldrig hända igen. Därför föreslår vi att vår kommunalsektion inom förbundet driver att inga löneavtal ska kunna tecknas egenhändigt av förbundsledningen. Det enda godtagbara ur demokratisk synpunkt är att avtalet först godkänns av en medlemsomröstning, säger Rolf.
Tvärfacklig demonstration
Det mest instressanta förslaget från motionsskrivarna är att sektionen ska ta initiativ till en tvärfacklig demonstration i mars. Detta för att mobilisera löntagare, få upp kampandan och visa arbetsgivarna att de kommer få en riktigt hård match. På detta sätt ökar även pressen på facktopparna att verkligen gå för en strid där strejker kommer vara nödvändiga om man ska komma någon vart.– Demonstrationen i mars måste också rikta sig mot regeringen, mot dess antifackliga politik, attackerna på a-kassan och mot privatiseringshysterin. Nu är det dags för facket att slå tillbaka, avslutar Sanna Tefke.
Motionerna innehåller fler förslag och bra argument och kan läsas i sin helhet på Arga kommunalares blogg: blogg.aftonbladet.se/10438/
Elin Gauffin