
– Problemet i den svenska välfärden är inte vinsterna, utan politiker som abdikerat från sitt ansvar, förklarade Nordström när hon måndagen den 17 december presenterade förbundets nya strategirapport Vägval välfärd, som Kommunal till varje pris ville presentera före LO:s motsvarande utredning.
Annelie Nordström kan så klart räkna med starkt stöd både för uppfattningen att politikerna har abdikerat från sitt ansvar och i att det krävs radikalt ökade resurser.
Att välfärden har rustats ned och att kvaliteten nu är för låg i både privat och offentlig verksamhet är enligt Kommunal huvudproblemet. Därmed anser Kommunals ordförande att den debatt som briserade med Caremaskandalerna bygger på känslor, inte fakta – och därför har lett fel.
Det enda underlag i utredningen som presenteras som belägg för detta är att skillnaderna när det gäller alltför låg bemanning och arbetsbelastning är små och att verksamheten enligt en stor medlemsenkät upplevs som ungefär lika dålig oavsett huvudman.
Men att nedskärningar och privatiseringar är två sidor av samma nyliberala mynt, där t ex underbudskonkurrensen enligt LOU syftar till sänkta kostnader och skatter, så att regeringen ska få råd med sånt som skatteavdrag till överklassens livspussel och en ny marknad för privata försäkringar, borde väl kunna inses även av Kommunals ledning?
När den anbudskarusellen nu har dragits ett stort antal varv kräver även riskkapitalbolagen precis som Annelie Nordström mer resurser av skattebetalarna för att få råd med både vinster och en kvalitet som inte är alldeles under isen, och en omväxlad privatiseringspolitik till en brukarpeng i stället för lägstaprisupphandlingar.
Visst krävs det som Kommunals ledning säger radikalt ökade resurser till välfärden, men vem vill betala höjd skatt till riskkapitalbolag som Carema, Attendo och Academedia?
Första steget mot ökade resurser måste enligt till exempel nätverket Välfärd utan vinst vara att återta de resurser som riskkapitalbolagen har plundrat oss skattebetalare, brukare och anställda på, och garantera att varenda krona ska gå till det vi betalar skatt för.
”Självklarheten att det behövs mer resurser skramlar bra i den tomma tunnan”, kommenterar också kommunalaren Göran Gustavsson på facebookgruppen och fortsätter:
”Det är bara det att ökade resurser till vården innebär ökade vinstuttag med bibehållet system med ökande andel privata entreprenader, vinstuttag som tär på de gemensamma resurserna… Vem som helst förstår detta men Annelie totalvägrar. Ingen av oss som stöder non-profit motsätter sig mer resurser. Tvärtom har vi alltid fört fram krav på upprustad välfärd och stopp för nedskärningar tillsammans med kravet på en välfärd utan vinstsyften.”
Kommunal säger sig nu vilja komma åt orimliga vinster genom att i stället för vinstförbud kräva bindande riktlinjer för personaltätheten. Inom till exempel äldreomsorgen vill förbundet även ha 90 procent tillsvidareanställda och 90 procent heltidstjänster, samt att 100 procent ska ha gått gymnasiets omvårdnadsprogram.
– Det här låter som när vi förr i tiden hade femårsplaner inom den kommunala sektorn och kan så klart aldrig godtas av den privata välfärdssektorn. Det är att lägga ut dimridåer på kärnfrågan, menar Lena Ezelius, ordförande i Kommunal sektion 26.
– Faan, vilken tung måndag. Först avtal om ungdomsanställningar som ger upp kampen mot visstidsanställningar och sedan att Kommunal har kommit fram till att det inte är fel med lite vinster i välfärden. Faan, vilken tung måndag, suckar hon.
Med ställningstaganden som detta sviker Kommunals ledning även medlemmarnas tydliga önskemål om tryggare kommunala anställningar. Av de kommunanställda vill 58 procent arbeta åt kommunen, bara 9 procent åt privata företag. Av de privat anställda vill 39 procent arbeta åt kommunen i stället, men bara 15 procent åt privata företag.
Måndagen blir dock mindre tung av en Demoskopmätning som har beställts av den ideella sektorns branschorganisation Sektor3, som visar att bara 3 procent föredrar ett vinstdrivet företag (se diagrammet ovan).
Efter Kommunaltoppens knivhugg i ryggen på den massiva opinionen mot privatiseringarna måste kraven skärpas på att åtminstone LO:s välfärdsutredning och LO-styrelsen står fast vid det enhälliga uppdraget att förverkliga kongressens krav på en non profit-princip. Enligt Kommunalarbetaren väntas nu LO:s ställningstagande i början av 2013.
Arne Johansson