USA har världens dyraste sjukvårdssystem utan att ha en speciellt bra sjukvård. Som enda industrialiserade land i världen saknar USA en allmän sjukförsäkring. Resultatet är att var sjätte amerikan, 50 miljoner människor, står utan försäkring. Men även för de som är försäkrade innebär de privata försäkringsbolagen stora begränsningar i tillgången till sjukvård samtidigt som försäkringskapitalet slukar enorma resurser. 31 procent av sjukvårdskostnaderna går till administration. Sjukhusen måste lägga stor tid på att jaga finansiering från försäkringsbolagen, vissa sjukhus har fler ekonomipersonal anställda än sjuksköterskor.
Ett exempel på diskrimineringen är att kvinnor kan få betala 140 procent mer för samma sjukförsäkring som män. Enda möjligheten att ha en någorlunda anständig försäkring är genom en heltidsanställning, men enbart 52 procent av kvinnorna har heltidsjobb jämfört med 73 procent av männen. De privata försäkringsbolagen har laglig rätt att neka gravida kvinnor försäkring.
Länge har det funnits krav underifrån på en allmän statlig sjukförsäkring, ett s k single payer-system. Till och med Barack Obama sa sig förut stödja det kravet. En sådan skulle eliminera de privata försäkringsbolagen och erbjuda alla bra sjukvård. Detta skulle dessutom spara pengar, enligt Havard Medical Schools studie så mycket som 400 miljarder dollar (2 800 miljarder kronor) per år, vilket skulle täcka kostnaderna för reformen.
Det har funnits ett starkt stöd för single payer, 59 procent stödde det i en opinionsundersökning i februari. Men det reformförslag som Obama lagt fram är inte en single payer utan ett minimum av säkerhet till de fattigaste. Detta skulle vara en frivillig statlig försäkring som skulle konkurrera med de privata, liksom en lag om företagens skyldighet att verka för de anställdas trygghet. En skatt för de familjer som tjänar över en miljon dollar (7,1 miljoner kronor) om året skulle finansiera reformen som skulle kosta över 1 000 miljarder dollar (7 100 miljarder kronor) på tio år.
Republikanernas plan är att stoppa reformförslaget och därmed sätta stopp för framgångssagan Obama. Presidenten har genom sitt blygsamma förslag i den offentliga debatten kallats både kommunist och nazist. Sjukförsäkringsbolagen är en stark maktfaktor i den amerikanska kapitalismen, som både Demokraterna och Republikanerna stödjer sig på. Båda partierna tog emot stora bidrag från sjukvårdbolagen 2008, Demokraterna något mer, och Obama själv mer än någon annan presidentkandidat.
Nu har Obama stora problem med att lotsa förslaget genom senat och överhus. Även en del av hans eget parti, en grupp senatorer som kallar sig Blue Dogs, går emot reformen. I detta läge har Obama backat. Förslaget har blivit reviderat och nu föreslås att det istället för en statlig försäkring ska vara icke vinstdrivna kooperativ som ska konkurrera med de privata jättarna. Man frågar sig genast hur de ska ha en chans.
Med tanke på de gigantiska stimu-lanspaket som banker och industrier har fått av Obama blir det absurt att inte en sjukvårdsreform för de fattigaste ska få kosta. Företagens sabotage visar att en verklig sjukvårdsre- form måste ifrågasätta kapitalets makt, något som Obama inte gör.
Socialist Alternative (amerikansk sektion av CWI) sålde den 12 augusti socialistiska tidningar utanför ett av de öppna möten som Demokraterna håller runt om i landet.
Enligt vad de erfar finns det fortfarande stora illusioner. De flesta håller med om att ett single payer-system vore bättre, men att Obamas reform är ett steg på vägen. Om nu inte ens detta steg blir av kan stämningarna vända antingen till uppgivenhet och besvikelse eller till ilska som i sin tur kan lägga grunden för en rörelse. En folkligt baserad rörelse underifrån, inte kompromisser uppifrån, är vad som krävs för att få till stånd förändringar.
Elin Gauffin