”Kuppmakarna står utan syre”

2009-09-09 14:10:16




Massrörelsen i Honduras är nu inne på dag 72 när denna tidning går i tryck (tisdagen den 8 september) mot militärkuppen där president Zelaya den 28 juni kidnappades i bara pyjamasen och sattes på ett plan till Costa Rica. Med protesterna rasande i varje hörn av landet, beskriver motståndsrörelsen Na- tionella Fronten mot Statskuppen hur kuppmakarna nu sitter kvar vid makten utan syre.
Men vad krävs för att kuppmakarna helt ska tappa andan och falla?

”Adelante, adelante, que la lucha es constante” (Framåt, framåt, för kampen är konstant) har varit ett av slag­orden sedan kuppen. Nästan omedel- bart efter militärkuppen den 28 juni enades motståndet i vad de kallar Nationella Fronten mot Statskuppen, bestående av fackföreningar, studenter, kvinno- och bondeorganisationer. I måndags hölls en första rikssammankomst för att stärka strukturerna i kampen där hundratals deltog från landets 18 provinser.
I samband med närvaron av en delegation från OEA/OAS (Amerikanska staters organisation) i början av denna vecka meddelade Fronten mot Statskuppen att man mobiliserar till gatorna.
Samtidigt har Federationen för ­Lärarorganisationer i Honduras (FOMH), som representerar 52 000 lärare, utlyst en strejk under samma två dagar. Nästa onsdag kommer man i de tre fackliga centralorganisationer­na att samlas för att diskutera en ny kallelse till generalstrejk för offentliganställda i slutet på nästa vecka, enligt Prensa Latina den 7 september.
Lärarna utgör en viktig del i rörelsen som redan dagen efter kuppen utlyste strejk. FOMH larmar samtidigt om ökad repression från polis och militär. Två lärare har hittills blivit dödade, grundskoleläraren Roger Abraham Vallejo blev skjuten i huvudet den 30 juli under en demonstration och Martín Florencio Rivera dog efter att ha blivit knivhuggen 27 gånger när han lämnade Vallejos vaka.

Minst 19 fall av våldtäkter begång­na av polisofficerare har rapporterats sedan kuppen. Enligt Feministas en Resistencia i Honduras använder poli-sen våldtäkter och sexuella trakasseri-er mot ledande kvinnor i motstånds- rörelsen.
På förstasidan i motståndsrörelsens egen fyrsidiga tidning Resistencia beskrivs kvinnorna stå i fronten i kampen:
”Under de dagliga manifestationerna och mötena, i ledarskapet och i baserna i alla organisationer som ut­gör Frente Nacional contra el Golpe de Estado (Nationell Front mot Statskuppen), är kvinnorna i fronten för kampen mot den diktatur som upprättats av oligarkerna.”
Women of steel, kvinnoförbundet inom stålarbetarfacket (USW) i USA kräver hårdare tag från den amerikan­ska regeringen mot militären i Honduras.
Solidaritetsaktioner från fackförbund internationellt har genomförts bland av internationella transportfacket, ITF, som har utfört blockader av båtar med honduransk flagg.
I LO-Tidningen skriver den i Honduras baserade frilansjournalisten Dick Emanuelsson den 12 augusti att ”Svenska fack borde pressa Kinnevik”. Detta efter att Tigo, dotterbolag till det svensktägda företaget Millicom, avslöjats ge sitt stöd till militärkuppen i Honduras genom att förse kuppmakarna med gratis telefo­ni. Direktören på Tigo, Antonio Ta­vel Otero, sitter även med i styrelsen för Cohep, Honduras motsvarighet till Svenskt Näringsliv, och ”den kans-ke viktigaste organisatören i förberedelserna, finansieringen och det poli- tiska försvaret av militärkuppen”.

Att den nordamerikanska kapitalistklassen och de politiska makthavana i Vita Huset hellre ser en USA- och företagsvänlig regering vid makten i Honduras (och i alla länder USA har handelsförbindelser med) är inget nytt. Men inga bevis har hittills lagts fram som visar att Obamaadministrationen var direkt delaktig i militärkup­pen den 28 juni, även om den med all säkerhet kände till planerna.
Det viktiga är dock inte kraven riktade mot USA, utan vilka krav som motståndsrörelsen i Honduras enas kring för att föra kampen vidare. Ef­ter de strejker och blockader som paralyserat landet kräver nu USA-bola- gen Nike och GAP att Hillary Clinton ska agera mot kuppmakarna i Honduras så att produktionen kan återgå till det normala. Det visar på vilka kampmetoder som behövs – organiserad arbetarkamp och generalstrejker.
Storföretag som Nike och GAP är inga försvarare av demokratiska fackliga rättigheter, utan har endast sina egna vinstintressen i åtanke. Drömscenariot för USA-imperialismen och kapitalistklassen i väst vore om militärregimen drog sig tillbaka, men att den korrumperade kongressen och förtrycket av fackliga ledare och soci­ala rörelser i landet blir kvar.

Ett av huvudkraven från massrörelsen mot militärkuppen är givetvis att den folkvalde presidenten ska åter-insättas. Men nästa val kommer inte Zelaya att kunna ställa upp igen och redan innan kuppen var sammanhållningen inom det Liberala Partiet svag och många byten av ministerposter ägde rum.
Rörelsen i Honduras handlar om mer än bara presidentposten, kraven är fler än detta enda som speglats i borgerliga media. Det pågår en kamp mellan den fattiga arbetar- och bondeklassen å ena sidan och militären och kapitalistklassen i Honduras å an­dra sidan.

Motståndsrörelsen måste byg­ga aktionskommittéer, både till försvar och för bygget av nya demokra- tiska strukturer. Man måste lita till sin egen förmåga och kraft för en verklig samhällsförändring.
Lärdomen från Bolivia är att byte av president i sig inte är tillräckligt om oligarkernas makt inte bryts. Därför måste den organiserade massan själv  ta makten i egna händer för att forma ett demokratiskt socialistiskt samhälle.
Lina Westerlund

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!