Kurdspåret, Erdoğan och Natoprocessen

Inte minst kurderna och motståndare till Erdoğans auktoritära regim har fått betala ett högt pris för att Sverige ska bli med i Nato. 

Det avtal som S-regeringen slöt med Erdoğan vid Natos toppmöte i juni 2022 innebar ”bland annat att Sverige skrev under  på ett antal helt nya utrikespolitiska mål. Sverige (regeringen) lovade också inrätta en permanent mekanism för samarbete mellan Säpo och den turkiska underrättelsetjänsten för att gemensamt bekämpa den terrorlistade kurdiska PKK-rörelsen”, skriver journalisten Joakim Medin i sin nya och mycket avslöjande bok Kurdspåret (Verbal förlag, 2023). 

PER OLSSON

Bokens fakta och djupdykningar utfärdar en hård dom mot den nuvarande såväl som den förra regeringen, vilka har förenats i att de varit beredda att offra människorätt, demokratiska fri- och rättigheter samt rättssäkerhet för att blidka Erdoğan.

Det som kom att kallas Natoprocessen blev en upptrappning och en politiskt motiverad legitimering av det misstänkliggörande av kurder i Sverige som på nytt inleddes några år tidigare och som har fått som konsekvens att asylsökande fått avslag efter att ha  terroriststämplats (utgöra en säkerhetsrisk) av Säpo.

”Jag skulle lika gärna kunna säga att jag fick idén till att skriva den här boken redan 2020, i samband med att jag intervjuade några kurder som hade råkat ut för väldigt märkliga behandlingar av Säpo och Migrationsverket”, skriver Joakim Medin.

Det som åsyftas var sannolikt en följd av ett ökat samarbete  mellan Säpo och turkisk underrättelsetjänst, som nu har intensifierats och ska permanentas.

Titeln på boken anspelar på 1980-talets ”PKK-spår”, då kurder helt felaktigt pekades ut som ansvariga för mordet på statsminister Olof Palme och skulle ”jagas med blåslampa”. Detta i sin tur ledde till den första av de många politiska skandaler och misslyckanden som skulle kanta Sveriges största mordutredning. ”Så som saker har utvecklats, i synnerhet under Natoprocessen, går det idag att tala om ett nytt kurdspår, argumenterar jag och andra. Den här boken handlar om människor som tycks ha hamnat i kläm i den här nya situationen.”

På ett plan, som chartrades till en kostnad av 600 000 kronor, utvisades två kurder till Turkiet den 2 december 2022. Båda hade länge bott i Sverige, men nu skulle de utvisas efter att ha terroriststämplats och påståtts vara PKK-anhängare av Säpo och den blåbruna regeringen. En av dem, Mahmut Tat, arresterades så fort planet landat i Istanbul och handfängslad fördes han bort av polis inför regeringslojal media som informerats i förväg om gripandet.

– Utvisningen av PKK-terroristen är en början som visar (Sveriges) uppriktighet. Vi hoppas fler följer, kommenterade den turkiske justitieministern Bekir Bozdağ.

Mahmut Tat tycks vara den första person, dömd till turkiskt fängelse efter anklagelser om PKK-samröre, som Sverige har utvisat till en fängelsecell i hemlandet. Att det skedde vid samma tidpunkt som den blåbruna regeringen uttrycker hopp om att Sverige mycket snart är med i Nato var knappast en tillfällighet.

I mars 2023 ägnade Sveriges Radios utrikesmagasin Konflikt ett timmeslångt avsnitt åt att granska fallet Mahmut Tat. ”Konflikt kunde inte hitta något som tydde på att Mahmut Tat hade kopplingar till PKK. Det har inte heller jag kunnat göra, när jag granskat fallet. Den kurdiska rörelsen i Sverige visste inte vem han var. Umgicks han med politiska personer var det snarare med vänsterorienterade exilturkar.”

Den andra personen som samtidigt utvisades blev lyckligtvis inte gripen och bortförd. Fem månader efter utvisningen träffade författaren honom i Turkiet. Men eftersom han har ålagts tio års inreseförbud är det tidigast 2032 som han kan återkomma  till Sverige, där han har sin familj.

På Erdoğans lista över personer som han vill se utlämnade till Turkiet finns omkring 120 namn, antalet har ändrats ett par gånger sedan avtalet i Madrid 2022. Bland de 120 finns anhängare till såväl PKK som Gülenrörelsen samt vänsteraktivister. Många av dem har länge varit utsatta för bevakning och förföljelse från den turkiska regimens flyktingspionage i Sverige, en verksamhet som de svenska myndigheterna givetvis känner till, men har låtit fortgå.

Utlämning är inte detsamma som utvisning. Utan utlämning är ett samarbete mellan två länder för att en brottsmisstänkt ska bli lagförd och eventuell dömd. I det här fallet utlämning av personer som anklagas för politiska brott i Turkiet, vars regim har som vana att brännmärka oppositionella som ”terrorister”.

Hittills har ingen på listan utlämnas till Turkiet. Alla försök har stoppats av Högsta domstolen eftersom personerna varit svenska medborgare, inte har anklagats för något som är ett brott i Sverige eller riskerar att utsättas för övergrepp i Turkiet. Att utlämna någon är betydligt mer komplicerat än att utvisa asylsökande från svenskt territorium. Men riskerar en asylsökande som har fått avslag att utvisas till tortyr, förföljelse och förnedring ska utvisningen inte genomföras. Det har dock inte stoppat utvisningar till Turkiet, där tortyr är ett vanligt vapen i regimens förtryckararsenal.

Den 22 april 2020, mitt under pandemin, rapporterade media i Turkiet att ”en PKK-terrorist” förts till landet efter ett samarbete mellan svenska myndigheter och landets säkerhetstjänst MIT. Den som utvisats var Resul Özdemir, som tillsammans med föräldrar och en yngre syster varit i Sverige i fem år.

Resul hade dock fått avslag på sin asylansökan efter att ha klassats som en säkerhetsrisk av Säpo, som inte behöver bry sig om sanningshalten i sina bedömningar eftersom man inte behöver redovisa sina skäl. Eftersom allt är hemlighetsstämplat för den som anklagas av Säpo är det en Kafkavärld.

Vid framkomsten till Turkiet greps Resul. Därefter tvingades han inför media och handfängslad att posera mellan två turkiska flaggor. Han bar tydliga spår av att ha torterats.

Resul sattes sedan i det ökända Silivrifängelset, där även Mahmut Tat nu sitter. I sin iver att gå Erdoğan till mötes har den blåbruna regeringen också tagit avstånd från de syriskkurdiska organisationerna PYD och YPG/YPJ. Det var de sistnämnda som besegrade och drev bort IS. Bara Trumpadministrationen har gjort samma avståndstagande.

Redan 2020 avslöjade författaren att på Migrationsverkets lista över organisationer i Syrien stod PYD och YPG med – ”vandelsmärkta”.

Förföljelse av kurder i Sverige har gått så långt att partners till de som av Säpo har stämplats som PKK-terrorister får avslag på sin asylansökan och ska utvisas. I det blåbruna Tidöavtalet står det också att medborgarskap kan återkallas om personen exempelvis anklagas för terrorism.

Det allt intimare samarbetet mellan Sveriges regering, Säpo och den turkiska regimen kommer inte att få ett slut när Erdoğan till sist säger ja till svenskt Natomedlemskap. Den allt hårdare hållningen till kurder i Sverige började inte med den svenska ansökan om Natomedlemskap i maj 2022, vilket boken visar. Men Natoansökan innebar en allvarlig skärpning och utvidgning av den repressiva politiken.

Under Natoprocessen har Erdoğan fått börja köpa svenska vapen, en ny terrorlag har införts med särskild udd mot kurdiska organisationer. ”Regeringen Kristersson informerade Turkiet om ny svensk terrorlagstiftning innan man berättade om den för Sveriges medborgare.” Till den upptrappade förföljelsen av kurder i Sverige ska också läggas att Säpo numera klassificerar den kurdiska paraplyorganisationen NCDK som en ”terroristorganisation”, att utrikesminister Tobias Billström (M) till den turkiska regimen har sagt att viftande av PKK-flaggor ska förbjudas. Men också att åtminstone ett dussin personer har stoppats från att komma in i Sverige efter att ha anklagats för PKK-anknytning. Sannolikt kommer Turkiet snart att få köpa det amerikanska stridsflygplanet F-16. 

Erdoğan kommer dock knappast att nöja sig med allt detta och ställd inför exempelvis en tilltagande kris på hemmaplan är det inte uteslutet att nya krav reses på ”att Sverige måste visa resultat”. Samtidigt som de blåbruna kommer att svara vikande opinionssiffror och kriser med ökad rasism och skuldbeläggning.

Avtalet i Madrid var ett ”skitavtal” vars pris var högt och avbetalningen blir både lång och hemskt.

Boken Kurdspåret förtjänar en stor spridning och läsning. Och det är bara att hoppas att det blir en uppföljare. För den kommer att behövas.■

---

Titel: Kurdspåret
Författare: Joakim Medin

Förlag: Verbal förlag

Antal sidor: 298