
Lärarnas strid handlar om att stoppa de försämringar av villkoren som Kommunernes Landsforening (KL), den danska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Landsting, vill driva igenom med förändringar i undervisningstiden.
Centralt i arbetsgivarnas propaganda är påståendet att lärarna ”arbetar för lite”. Detta trots att de formellt har en 37-timmarsvecka och fem veckors semester som alla andra, men i praktiken tvingas förlägga mycket arbete på fritiden. Talet om att ”undervisningstiden är för liten” handlar om att man vill skjuta till fler undervisningstimmar på varje lärare till samma lön, vilket sett till kommunernas ekonomi skulle leda till att färre lärare ska göra mer – en nedskärning istället för de facto mer undervisning för eleverna. Idag räknar lärarfacket med att varje lärare endast har två minuters förberedelsetid per lektion och elev.
Finansministern Bjarne Corydon (S), högsta representant i ”Moderniseringsstyrelsen”, som är huvudansvarig för att försämra lärarnas löne- och arbetstidsvillkor, har t o m utlovats belöning i form av stora bonusar om han lyckas ”frigöra resurser”, skriver dagstidningen Politiken.
Många lärare som intervjuas i danska tidningar röstade på Socialdemokraterna och känner sig svikna.
Regeringen består av en koalition mellan Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti och regerar i minoritet med stöd från Enhedslisten, som dock stödjer lärarna.
Lockouten är en unik attack från arbetsgivarna och genomfördes med regeringens goda minne med syftet att försöka knäcka DLF (Danmarks Lærerforening).
Konfliken kan bli flera veckor utdragen; arbetsgivarnas taktik verkar vara att tömma lärarfackets kassor.
Nu gäller det för andra fack att ge fullt och konkret stöd till lärarnas strid för att de ska kunna svara upp mot arbetsgivarna.
I Sverige borde lärarfacken också samla till stödaktioner.
Mattias Bernhardsson