Socialdemokraterna är nu eniga med högern om att SAS ska säljas. Det betyder att SAS anställda, som alltid fått ta största smällen vid konjunkturkrascher, riskerar att bli helt utsatta för marknadens nycker.Så sent som i april i år sa Mona Sahlin att socialdemokraterna vill behålla SAS i statlig ägo, men fyra månader senare har Socialdemokraterna bytt fot. Den enda reservationen mot försäljningen av SAS är att S, med stöd av MP, inte tycker att en försäljning ska ”stressas fram”. Där är man eniga med högerregeringen, som inte heller ser någon anledning att sälja när marknaden är i bottenläge.
Det råder ingen tvekan om att SAS är ett företag med stora prolem. Facket har vid upprepade tillfällen kritiserat företagsledningen för att försöka hålla SAS flytande genom att attackera personalens löner och anställningsvillkor, istället för att lösa bolagets verkliga strukturella och administrativa problem. Behoven av att förnya flygplansflottan, nya redovisningsregler och en kartelldom från EU-domstolen tillhör de faktorer som enligt Dagens Nyheter (den 23 augusti), tillsammans med stora skulder, gör att SAS kommer att behöva spara ytterligare en miljard kronor för att lyckas vända förlustsiffrorna.
Enligt SAS avgående vd Mats Jansson har de åtgärder bolaget hittills genomfört, bland annat försämringar av kollektivavtalen värda mel- lan en och två miljarder kronor, syftat till att säkra ett långsiktigt vinstmål på 7 procent. Med dagens omsättning skulle det, enligt SvD:s beräkningar, betyda en vinst före skatt på 2,9 miljarder. Det är uppgifter som krossar alla illusioner kring att de försämringar som de anställda har tvingats gå med på under de senaste åren (se faktaruta) någonsin har handlat om att ”rädda företaget”. De 2,9 miljarderna ska stoppas rakt i ägarnas fickor på de anställdas bekostnad.
Det är en sanning som inte bara gäller för SAS. I början av året varslade BA ett stort antal av de kabinanställda – trots att Unite gick med på 2,6 procents lönesänkningar och att nyanställda skulle få sämre villkor. BA insisterade istället på att de nyanställda, förutom sämre villkor, skulle bemanna andra flyglinjer och alltså helt isoleras från övrig personal. Det skulle ha skapat ett de anställdas B-lag och öppna dörren för sämre villkor för alla, och det visar att facken inte har någonting att vinna på att öppna för lönesänkningar.
Vad är det då för villkor som bland annat SAS och BA försöker konkurrera med? Jo, hos Ryanair måste kabinpersonalen själva betala sina uni- former, och markpersonalen i Spanien har tvingats strejka för rätten att organisera sig fackligt, liksom EasyJetanställda i Tyskland. I Sverige krävdes det förra året att Unionen lade ett strejkvarsel för att alls få teckna kollektivavtal med isländska Primera Air som flyger charterturister för Solresor AB.
När priskonkurrensen får styra, äventyras också säkerheten. EasyJets och Ryanairs amerikanska lågpriskollega Southwest airlines har kritiserats för att undvika obligatoriska säkerhetskontroller av sin flygplansflotta.
Askmolnet tidigare i år visade på oförutsägbarheten i flygbranschen. För SAS innebar askmolnet en förlust på 700 miljoner kronor. Oavsett om det är nuvarande regering eller den socialdemokratiska som bestämmer över SAS framtid är det de anställda som kommer att få betala priset för den sortens oförutsedda händelser. Sådan är marknadens logik. Vidden av detta kan anas i Svenska Dagbladets slutsats angående flygbolagens lönsamhetsutveckling framöver:
”SAS och branschen i övrigt får vända sig till vädergudarna och andra högre makter och hoppas på att något nytt och överrumplande inte ställer till det under resten av året.” (den 18 augusti).
Alternativet till att förlita sig till vädergudarna och marknadskrafterna heter facklig organisering. Det är hög tid att flygbranschens anställda går samman och ställer sina rättmätiga krav på trygga anställningar, anständi-ga villkor och löner som går att leva på mot flygbolagens aldrig sinande vinstbegär.
Ulrika Waaranperä
Fakta: SAS och personalbesparingar▼
- 2004 gick den HTF-anslutna fackklubben för kabinpersonal med på försämringar motsvarande 42 procent av avtalen.
- 2006 lyftes också SAS av högkonjunkturen, och kabinfacket tyckte det var dags för SAS att bjuda tillbaka. Våren 2007 tvingades man strejka för att få rätt till fredade matraster och en maxgräns för veckoarbetstiden.
- Andra kvartalet 2008 gick SAS med 131 miljoner i vinst. Inget av detta tillföll de anställda i form av bättre löner och villkor.
- Våren 2009 gick alla SAS-anställda med på att frysa sina löner, samtidigt som piloterna accepterade utökad arbetstid och en lönesänkning på 20 procent. Det hette att de anställda skulle ”rädda företaget”.
- I augusti 2009 var det dags för de anställda att ”rädda företaget” igen: av de totala nerskärningarna på 2 miljarder var 1,2 direkt kopplade till kollektivavtalet. 1 500 anställda fick gå och piloternas läner sänktes med mellan 10 och 20 procent. Ändå slog förlustsiffrorna 2009 rekord; 3,4 miljarder kronor.
- Sparprogrammet har successivt utökats och uppgick i våras till 7,8 miljarder kronor. Det fullbordas under 2010-2011 och betyder att 1 400 fler förlorar jobbet utöver de 3 200 heltidstjänster som redan skurits bort.
