”En skola för alla” lyder Barn och utbildningsnämndens vision för Luleås skolor som antogs 2009-2010.Men skolinspektionens senaste rapport visar något helt annat.
Rapporten visar bland annat på att upp emot 10 procent av föräldrar och/eller elever väljer bort skolan närmast hemmet och börjar på en skola med bättre rykte.
De skolor som blir bortvalda är skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund.
I rapporten kan man också läsa hur utlandsfödda elever har i snitt 56 meritpoäng färre än svenskfödda barn och när det gäller elever till föräldrar med endast grundskoleutbildning är skillnaden så hög som 85 meritpoäng.
Båda dessa siffror är högre än riksnittet.
Enligt rapporten är de styrande i Luleå medvetna om situationen och försöker hitta åtgärder. Den säger också hur det kommunala resursfördelningssystemet till skolorna inte är bra.
”Så vill vi självklart inte ha det”, sa kommunalrådet Yvonne Stålnacke till NSD den 8 maj.
Men om man ser till resursfördelningen tar den inte hänsyn till de enskilda elevernas skilda förutsättningar, med andra ord får inte de områden och elever som behöver stöd de resurser som krävs för detta. Något som Rättvisepartiet Socialisterna har påpekat i flera år och även drivit kampanjer emot, till exempel mot kommunens nedskärningar på hjälplärare och elevvårdande personal, som varit tvungna att gå eller jobba mer efter nedskärningar inom utbildningen.
Skolinspektionen menar även att modersmålsundervisningen i kommunen måste förbättras, eftersom bristerna där bidrar till segregation.
Hos Elevkampanjen i Luleå ligger fokus just nu på två saker.
Dels antirasism och kampen för rätten till asyl, med anknytning till den 6 juni, då vi kommer att delta vid demonstrationen i Boden. Dels på Luleå Pride, där vi ska hålla hålla en föreläsning om unga hbtq-personer i och utanför skolan, deras livssituation, behovet av utbildning för elever, lärare och övrig personal samt behovet av en kämpande hbtq-rörelse bland unga, både i skolan och övriga samhället.
Marcus Löfgren
Linn Mäkelä
