Det kan inte finnas särskilt många regeringar i världen som kan mäta sig med Hongkongs ledare Leung Chun-ying (CY) när det gäller att provocera ilskna människor till att gå ut på gatorna i protester.Sedan CY kom till makten den 1 juli har flera massdemonstrationer genomförts mot hans patriotiska läroplan och under nio dagar var regeringskvarteret Tamar belägrat. Opinionsundersökningar visar att 77 procent är emot den nya läroplanen, som är nationalistisk och glorifierar Kinas påstått ”kommunistiska” diktatur.
Men utan förvarning och utan någon demokratisk diskussion blåste ledarna av protesten. Denna omsvängning kom just före valet till Hongkongs s k parlament den 9 september.
”Skolstrejk mot hjärntvätt”, den elevkampanj som startats av medlemmar i CWI, har varit en aktiv och växande del av protesterna vid Tamar.
Beslutet att upplösa massprotesterna ledde till en del förvirring om hur stora eftergifter CY har gjort. Men antihjärntvättsrörelsen har inte upphört och inte heller ilskan bland ungdomar, lärare och andra inblandade. Den 11 september genomfördes en generalstrejk på universiteten under en halv dag. Den fick ett enormt gensvar. 8 000 deltog i ett protestmöte, vilket var den största protesten av detta slag sedan Tiananmenrörelsen 1989.
Ställd inför en pågående ockupation och dagliga massprotester, tvingades CY:s regering att göra vissa eftergifter på lördagkvällen den 8 september. Det sades att tidsgränsen på tre år för att införa den nya läroplanen inte längre skulle gälla. Mer än 100 000 människor samlades i Tamarparken den kvällen, upprymda över det rörelsen redan uppnått och övertygade om att den skulle kunna uppnå mycket mer.
Men tidigt på söndagsmorgonen meddelade ledningen för rörelsen plötsligt att ockupationen skulle avslutas. 24 timmar senare var Tamarparken tömd.
Den nya läroplanen som hyllar KKP, lades fram av den tidigare regeringen. Men när Hongskongs nye ledare CY Leung sa att han skulle stå fast vid beslutet utbröt omedelbara protester och den 29 juli demonstrerade 90 000 personer. I samband med demonstrationen tog Socialist Action (CWI i Hongkong) upp kravet på en strejk på gymnasiskolorna för att tvinga regeringen att backa.
Under de följande veckorna deltog Socialist Action i bildandet av kampanjen ”Skolelever mot hjärntvätt” som samlade gymnasieelever, studenter och andra som stödde kraven. Varje vecka ställde kampanjen upp bord på gatorna med namninsamlingar som tog upp kravet på skolstrejk. Gensvaret var bra och tusentals underskrifter samlades in. Den 13 augusti organiserade kampanjen en uppvaktning med 60 deltagare utanför lärarfacket PTU:s kontor.
Protestörelsens tilltagande radikalisering pressade Alliansen, den officiella kampanjorganisationen, till att utlysa en ny demonstration den 3 september. Detta var första dagen på terminen för de flesta gymnasieeeleverna. Trots detta slöt fler än 10 000 upp. En del demonstranter hade tagit med sig tält, delvis som skydd mot regnet. Denna protest och ockupation tog namnet Ockupera Tamar efter namnet på området kring Legcobyggnaderna (Legco, Legislative Council, är Hongkongs parlament).
Demonstrationer genomfördes dagligen och rörelsens kraft ökade snabbt. Studentfederationen uppmanade universitetsstudenterna att genomföra en strejk veckan därpå, den 11 september. Konststudenter från ett universitet byggde en kopia av frihetsgudinnan, som hade varit en symbol för protesterna på Tiananmentorget i Peking 1989.
På fredagen (den 7 september) samlades mer än 120 000 personer vid Tamar och det verkade inte finnas några gränser för rörelsens tillväxt och för vad den kunde uppnå.
Men allt stod inte rätt till inom röelsen. Aktivister i gruppen Scholarism (kampanj mot den nya läroplanen), som uppfattades som rörelsens drivande kraft, började angripa kampanjen ”Skolstrejk mot hjärntvätt”. En del påstod till och med att ”Skolstrejk mot hjärntvätt” försökte ge sken av att höra till Scholarism för att få stöd och underskrifter på sina namnlistor. Därför tillverkade våra kamrater skyltar där det stod ”Vi är inte Scholarism – Vi är Skolstrejk mot hjärntvätt”.
Scholarism har ungefär 400 medlemmar men har hela 160 000 som gillar dem på facebook. Som ny kraft, med en 15 år gammal talesperson, har organisationen fått ett brett stöd som symbol för kampen mot CY:s regering.
Men Scholarism saknar den demokratiska struktur som gör det möjligt för eleverna att utforma dess strategi och krav.
Efter några dagar av protester blev kampanjen för skolstrejk attackerad på facebook och i tidningarna.
Dessa attacker var en följd av att de fick allt mer gehör för sina krav, vilket inte passade dem som ville förhindra att rörelsen blev alltför radikal.
Trots dessa inre motsättningar, gick Ockupera Tamar framåt för fullt när helgen kom.
”Skolstrejk mot hjärntvätt” genomförde sitt största möte någonsin den 8 september, vilket följdes av en presskonferens där de flesta TV-kanaler och tidningar var närvarande. Samtidigt med kampanjmötets uppmaning till skolstrejk i slutet av september kom beskedet att CY hade backat.
Men det handlade inte om en total reträtt. Den nya utbildningspolitiken kan fortfarande genomföras på ”frivillig” väg. Detta betyder att skolor som kontrolleras av krafter som stödjer KKP kan fortsätta att genomföra läroplanen för att sedan sätta press på andra skolor att följa efter.
När vi gick till Ockupera Tamar den kvällen, vibrerade folkmassan av känslan av ökad styrka och glädje. Fler än 100 000 personer deltog i firandet.
Tusentals flygblad och klistermärken med krav på skolstrejk delades ut på torget och det verkade som om den planerade strejken på universiteten den 11 september skulle bli mycket större än förväntat. Möjligheten att rörelsen kunde växa och inte bara besegra hjärntvättsplanerna, utan också bringa CY:s regering på fall, hängde i luften.
Efter mötet gick de flesta hem och ockupanterna förberedde sig för natten. Så plötsligt vid tvåtiden på natten kom ett meddelande om att protesten vid Tamar skulle avslutas. Alla tält skulle tas bort under söndagen (den 9 september).
Den som återvände på söndagkvällen kunde se att Tamarparken var tömd. Några familjer promenerade med sina barn, men det syntes få spår av de jättelika protester som genomförts kvällen innan.
En grupp på 30 till 40 personer försökte upprätthålla ockupationen. En ung lärare sa att han inte hade en aning om hur beslutet om att avblåsa ockupationen hade tagits. Han sa att det var fel att avblåsa ockupationen och att det var nödvändigt att fortsätta att bekämpa den nationella utbildningsplanen.
Mer än 8 000 deltog i en halvdagsstrejk vid de kinesiska universiteten den 11 september.
Universitetsstudenternas halvdagsstrejk den 11 september var den största aktionen av detta slag under de senaste 20 åren.
Ledarna för Tamarprotesterna, som inte står under massorganisationernas kontroll, kände sig allt mer obekväma över radikaliseringen av protesterna och omfattningen på den rörelse de hade startat. De erkände att de ”inte var nöjda” med CY:s eftergifter, men samtidigt avblåste de protesterna utan att föreslå en alternativ väg till fortsatt kamp.
Det står allt mer klart att ledarna för Alliansen var fast beslutna att inte utlysa en strejk. De var rädda att de dagliga protestmötena var på väg att bli en språngbräda för strejkrörelsen.
CY:s lättnad över att Tamarprotesterna avbröts, visade sig bli kortlivad.
Kampen fortsätter och kan få ny fart. Det finns en chans att det blir en skolstrejk i hela staden under de kommande veckorna.
Socialist Action
(CWI i Hongkong)
