Matpriserna når nya rekord

2007-12-19 12:58:46




Matpriserna har slagit rekord 2007. I Sverige har priset på ost och andra mejeriprodukter ökat med över 10 procent. För hela världen varnar FN för allvarlig social oro och brist på mat.

Tidskriften The Economists index för matpriser ligger på sin högsta nivå sedan det infördes år 1845! För första gången sedan 1970-talet kommer prisökningarna att leda till matbrist, varnar FAO som är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Matpriserna har blivit en av de viktigaste frågorna i de flesta länder. Kina toppar tabellen för i år (fram till november), med officiella matprisökningar på 18 procent, men kött- och äggpriserna har ökat med nästan 50 procent. Därefter följer Sri Lanka med 17 procent, Pakistan och Indonesien med 16 procent, följt av Ryssland och Latinamerika, med över 10-procentiga matprisökningar.
I Kina trampades tre personer till döds när en stormarknad erbjöd extrapriser på matolja. De ökade matpriserna har också lett till upplopp och massprotester i bland annat Mexiko, Jemen, Västbengalen i Indien, Burkina Faso och Senegal. I Marocko skadades 50 personer i konfrontation med polisen.
Den nya matkrisen sker i ett läge när 854 miljoner människor, var sjätte invånare på jorden, redan nu inte får tillräckligt med mat. Värst drabbade är länder som redan importerar en stor del av sina livsmedel, t ex Mauretanien, vars importpriser nästan har fördubblats. En person dödades och 17 skadades i upplopp i Mauretanien i november. Totalt har priset på importerad mat ökat med 21 procent i år. Andra länder med hög andel import, t ex Nepal, Bangladesh, Bolivia, Jamaica och Afrika söder om Sahara, fruktar nu för ökad hunger.
Ökningarna på huvudgrödor som vete är spektakulära. Från maj till september i år fördubblades världspriset på vete, från 200 dollar per ton till 400. Majspriset har under året ökat med 50 procent, ris med 20 procent och sojabönor med lika mycket. Mejeriprodukter har ökat med 10 procent i pris, även i Västeuropa.

Etanolproduktionen

Varför sker denna chockhöjning? Det finns flera orsaker:
1. Etanol ger högre vinster. En tredjedel av årets majsskörd i USA, som är världens största livsmedelexportör, går till biobränslen istället för till mat. En full tank i en SUV motsvarar enligt Världsbanken vad som behövs för att livnära en människa i ett år.
2. Klimatchocken. 57 länder har skakats av katastrofala översvämningar i år. I andra länder har torka och bränder minskat skördarna, t ex i Australien. Torkan förutses halvera skördarna i de värst drabbade länderna i Afrika inom 12 år.
3. Oljepriset ligger på rekordnivå. Det ökar kostnaderna för både transporter och konstgödning.
4. Ökad efterfrågan från Kina och Indien har slagit igenom på allvar. Under många år har billiga produkter från Kina sänkt priserna i världen. Nu är det istället Kinas efterfrågan som höjer priserna, främst på råvaror, däribland mat. Köttkonsumtionen i Kina har, enligt The Economist, ökat från 20 kilo per år och person år 1985 till 50 kilo idag.
Oron runt de höjda matpriserna leder till kravaller och protester, krav på löneökningar och att regeringar ska avgå.
I Ryssland förbjöds matprisökningar under perioden av val, från november till januari, för att underlätta Putins nya ordning. I Venezuela ökade de privata matbolagen bristen på varor i butikerna inför folkomröstningen, vilket blev en faktor som ledde till att Chavez inte fick majoritet.
Regeringarna har dock inga möjligheter att styra situationen så länge de privata bolagen styr. I Zimbabwe misslyckades president Mugabe med försöken att hålla tillbaka den tresiffriga inflationen genom prisstopp – resultatet blev tomma hyllor i affärerna. I Kina tvingade oljebolagens sabotage regeringen att gå med på prishöjningar på bränsle.
I flera länder har regeringarna också använt sina lager för att hålla nere priserna, vilket gör att matlagren världen över idag är de minsta på 35 år. Även detta är bara en kortsiktig åtgärd som inte håller när priserna inte går ner igen.

När marknaden styr

De senaste decenniernas nyliberala politik har lagt makten över maten i händerna på ”marknaden”, d v s ett fåtal storföretag. Lokal produktion har slagits ut och fattiga länder som tidigare exporterade livsmedel har blivit importländer. Precis som i fallet med läkemedelsindustrin blir de fattiga utan om de inte kan betala. Mat har blivit ännu en råvara att spekulera i.
Matpriserna är en viktig del av den ökade inflationen i hela världen. Med växande oro för en finanskrasch står centralbankerna inför ett dilemma. Bankerna och spekulanterna kräver sänkta räntor, men det kommer att öka inflationen ytterligare. Hur centralbankerna än gör uppstår kriser som där bördorna läggs på arbetare och fattiga.
Kapitalismen har ingen väg framåt ur denna kris. Precis som med den globala uppvärmningen är det storföretagen som orsakar katastroferna.
För att kontrollera matpriserna krävs en demokratisk planering, något som bara kan ske om matjättarna är i offentlig ägo. Då kan resurser fördelas så att alla kan få näringsriktig mat och så att naturen inte förstörs av hänsynslös vinstjakt. Det behövs en global gräsrotsrörelse, för demokratisk socialistisk planering.
Kampen mot matprishöjningarna – strejker, hungermarscher, politiska revolter – är en del av kampen för en sådan rörelse.

Per-Åke Westerlund

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!