Migrationsverket fortsätter utvisa människor till Irak

2007-09-05 15:42:36




Migrationsverket står fast vid att det inte pågår en väpnad konflikt i Irak. Samtidigt som Sverige minskat sitt humanitära bistånd till Irak till en åttondel av vad man gav 2003, erbjuder man nu återvändandestöd till de irakier som åker tillbaka frivilligt.

I juli fattade Migrationsverkets chef Dan Eliasson ett praxisbeslut, baserat på tre domar i Migrationsöverdomstolen. Enligt beslutet råder det inte någon väpnad konflikt i Irak, varför de irakier som söker asyl i Sverige måste anföra individuella skäl för att få stanna. Verket har kritiserats hårt för sitt beslut av bl a Röda korset, Amnesty och freds- och konfliktforskare.
En 51-årig irakier som fått utvisningsbesked enligt den nya praxisen har överklagat sitt fall till domstol.
Vad som anses vara en väpnad konflikt är en definitionsfråga. Enligt den definition Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala – och andra liknande organ världen över – använder, pågår en väpnad konflikt om fler än 1 000 personer dör i strider årligen. I Irak dog 3 537 personer i strid 2006.
Migrationsverket står emellertid fast vid sitt beslut. När man skulle bedöma läget i Bagdad, vågade man inte resa till staden. Istället gjordes bedömningen från grannlandet Jordanien. Nu har utrikesminister Carl Bildt och migrationsminister Tobias Billström gjort ett två dagar långt besök i Irak, men ingen av dem säger sig kunna bedöma säkerhetsläget.
Oxfam påpekar att det är ett internationellt ansvar att erbjuda skydd åt irakiska flyktingar: ”Bördan ska inte bara falla på regionala regeringar så som Jordanien och Syrien. Det är av yttersta vikt att det internationella samfundet, särskilt USA och Storbritannien, tar sitt ansvar att erbjuda skydd för dem som flyr osäkerheten och våldet i Irak”.

Avtalens otillräcklighet

Att så inte sker, trots att de länder som skrivit på Genèvekonventionen egentligen skulle vara lagligt bundna att göra det, visar på internationella avtals otillräcklighet. När systemet heter kapitalism, handlar det i slutändan om vad som är lönsamt och inte. Krigsflyktingar är inte lönsamma, arbetskraftsinvandrare är det: därför gör svenska myndigheter allt för att undvika de förra, medan man välkomnar de senare (se artikeln intill).
Detsamma gäller återuppbyggnaden av Irak. Visst bistånd är lönsamt. Så har t ex företag som Halliburton, Titan och CACI tjänat miljoner på återuppbyggnadskontrakt i Irak.
Medan summan som OECD-länderna ger till återuppbyggnad ökade med 922 procent mellan år 2003 och år 2005, minskade det humanitära biståndet med 47 procent. År 2006 hade USA minskat sitt stöd till nära en tiondel av 2003 års summa– Storbritannien till nästan en tjugondel. Sverige har minskat sitt humanitära bistånd till Irak från cirka 80 till drygt 10 miljoner kr mellan år 2003 och år 2006. Men myndigheterna har råd att betala dem som återvänder till Irak.
Sedan den 1 augusti erbjuder Migrationsverket ett återvändandestöd till de asylsökande som fått avslag och som går med på att återvända frivilligt till länder det är svårt att avvisa till, exempelvis Irak. Priset är 20 000 kronor för en vuxen, 10 000 kronor för ett barn. Intresset för att mot betalning återvända till krigshärjade länder är dock svalt. Den 3 september hade ett tjugotal personer sökt biståndet.
Antalet som återvänder frivilligt tros öka till nästa år, från 5 000 till 8 000. Troligen delvis på grund av stödet. Ett tecken på hur desperat situationen är för många av de som nekas uppehållstillstånd är att ungefär 60 procent av dem som får avslag går under jorden. Migrationsverket tror att antalet tvångsavvisningar kommer att öka till 3 200 år 2008.
– Polisen kommer att få ägna större resurser åt att tvångsavvisa avvisningar, säger Dan Elisasson till Dagens nyheter den 19 augusti.

Tillfälligt stopp

För tillfället har Sverige dock tvingats ställa in alla avvisningar. Orsaken är lagteknisk. För att en avvisning ska kunna verkställas, måste uppgifter om den som ska avvisas lämnas till hemlandets ambassad. Sker det mot personens vilja, bryter man mot sekretesslagen, enligt justitiekansler Göran Lambertz.
Staten kommer troligen lösa problemet genom att ändra sekretesslagen.

Ulrika Waaranperä

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!