En symbolisk folktribunal dömde enhälligt ut det svensk-finska pappersmassabolaget Stora Enso för dess brott mot miljö och befolkning i Bahia, Brasilien. Folktribunalen med titeln ”Mänskliga rättigheter före vinstintressen” hölls i samband med Inspiration Latinamerika-helgen den 10-11 oktober.– Stora Enso står inte åtalat här idag för de brott de utfört, det har den brasilianska domstolen redan fastställt, sa folktribunalens åklagare.
Därefter redogjorde han sakligt för åhörarna, som också var jury, om de brott Stora Enso dömts för, men som fortfarande inte är åtgärdade.
Massafabriken Veracel ligger i Bahia i nordöstra Brasilien och ägs till hälften av Stora Enso. De har flertalet gånger dömts av den brasili-anska staten för brott mot miljölagstiftningen, bland annat för skövling av atlantregnskog.
De stora eukalyptusodlingarna förstör jorden och slår ut småbrukare i området, hotar vattenresurserna och det naturliga djur- och växtlivet. Dessutom används klor som sedan släpps ut i floderna. Enligt Latinamerikagrupperna finns det även en oro över de bekämpningsmedel som används.
Det första vittnet som åklagaren kallade var Lucia Barbosa från De jordlösas rörelse, MST, i Brasilien.
– I Eunápolis bestod vår miljö av låg skog och där man kunde bruka jorden. Förutom skogen hade vi en småskalig produktion för vår mat lokalt. De senaste åren har allt detta försvunnit och blivit stora monokulturer där man odlar eukalyptus. De små floderna har också torkat ut, berättade Lucia Barbosa.
– Stora Enso har planterat 40 procent av vårt område och av dessa har de bara rätt att odla på 60 procent. Den marken som de inte har rätt till ockuperar vi. Det finns miljo-ner människor som behöver den här marken för sin matförsörjning.
– Vi har två sätt att kämpa. Det ena är tillsammans med andra organisationer och det andra är genom ockupation, säger Lucia Barbosa.
Forskaren Fabya Reis från Brasilien var det andra vittne som kallades.
– Brukandet av jorden uppfyller inte lagstiftningen om att mark bör fylla en social funktion. Vattnet sjunker, medan antalet arter i området minskar och miljön tar skada.
– Av de sociala effekterna ser vi hur familjer utnyttjas, då de flyttar dit på grund av löften om jobb som sedan uteblivit.
Enligt den brasilianska konstitutionen har staten rätt att ta över mark från de ägare som inte brukar naturresurser ansvarsfullt eller inte bevarar miljöskyddade områden.
Föga förvånande tackade inte Stora Enso ja till inbjudan från Latinamerikagrupperna m fl som stod som arrangör för manifestationen. Företaget hade följaktligen inte nå-gon representant närvarande, men en påhittad representant, en ”försvarsadvokat”, pekade till Stora Ensos försvar på den rad priser som de tilldelats ur både miljö- och näringslivs- perspektiv och använde deras egen förfrågan om ”sakliga och objektiva fakta”. Detta besvarades givetvis av åklagaren som visade hur företaget bryter mot sina egna hållbarhetsprinciper och att de 30 000 arbetstillfällen som Stora Enso menar att de tillhandahåller egentligen är färre än 1 000.
Kampanjen Störa Enso kan man säga är en granskande lobbygrupp för ”en ekonomi som bygger på ansvar, rättvisa och hållbarhet snarare än vinstmaximering och konsumtion”. Mer information om Stora Ensos företagande och miljöpåverkan i Brasilien finns på: stoppastoraenso.wordpress.com.
Liberdade, Socialismo e Revolução, som är Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Brasilien, arbetar inom massarbetarpartiet PSOL. Där har vi tillsammans med bland annat jordlösa bildat ett vänsterblock som kompromisslöst säger nej till nedskärningar på välfärden, försämringar för arbetare och fattiga och försvarar rätten till abort, vilket är en stor fråga i Brasilien.
Arbetarklassen är internationell, därför måste även solidariteten och kampen vara det – men som Karl Marx sa: ”Arbetarklassens befrielse måste vara dess eget verk”. Och senare medborgarrättskämpen Martin Luther King: ”Av smärtsam erfarenhet vet vi att frihet aldrig frivilligt ges av förtryckaren: den måste krävas av de förtryckta”.
Miljön kan sällan tala för sig själv, men när den gör det är det oftast världens fattiga som drabbas värst av dess vrede i form av torka, stormar och översvämningar. Kampen för miljön är en given del i befrielsekampen för arbetarklassens och världens fattiga och förtryckta – för ett socialistiskt klasslöst samhälle.
Lina Westerlund
