Sex av åtta partier i Umeå kommunfullmäktige krävde
i måndags att 20 miljoner skulle avsättas under 2007 för
att minska barngrupperna på dagis. Men socialdemokraterna och
vänsterpartiet sa nej. I den gemensamma budget som s och v lade
fram hette det visserligen att barngrupperna skulle minska, men att
för- och grundskolenämnden skulle klara det genom att överföra
pengar från grundskolan (där elevantalet minskar) till förskolan.
Från Rättvisepartiet Socialisterna påpekade vi att s
och v sa precis samma sak på förra årets budgetdebatt.
Och precis som man kunde misstänka har egentligen ingenting skett.
Att de borgerliga partierna vill skjuta till pengar är en framgång
för en aktiv föräldraförening – plus det
faktum att det är valår.
Valet präglade också budgetdebatten.
Moderaterna, fp, kd och centern hade för första gången
samlats kring en gemensam budget med traditionell högerpolitik.
Sänkt kommunalskatt,
ytterligare privatiseringar av bl a äldre- och handikappomsorg samt
utförsäljning av de kommunala bolagen var några av punkterna.
Folkpartiets Britt-Marie Löfgren blev lätt stött när
jag kallade deras allians för ”moderatledd” och menade
att jag ägnade mig åt manlig härskarteknik genom att
förminska henne som kvinnligt oppositionsråd!
Jag svarade att innehållet i politiken är det som för
oss avgör vad vi ska kalla den, inte vilket kön ett eller annat
kommunalråd råkar ha. Vi påpekade också att de
två s k ”blocken” hade samma färdriktning i form
av fortsatta nedskärningar och privatiseringar, och att det bara är
tempot som skiljer. Och som det visade sig i debatten så är
kommunalrådet Holmlund (s) inte främmande för skattesänkningar
framöver, trots de stora behov av bl a ökad personaltäthet
och höjda löner som finns.
Som enda parti drev vi också krav
på 100 nya tjänster
inom äldreomsorgen och att kommunen skulle införa en ingångslön
på 17 000 för alla. 100 nya tjänster skulle ge mer tid
för omvårdnad och minska stressen. Kostnaden, 35 miljoner,
klarar vi bl a genom att skära ner på olika politikerförmåner
med 46 miljoner kronor.
Grundskolan debatterades också. Medan folkpartiets Björn Kjellsson
målade upp en helt överdriven bild av kaos och drogmissbruk
på skolorna, så försökte s och v låtsas som
om det mesta var bra. Men självklart finns det problem, när
25 procent av de som börjar gymnasiet i Umeå i höst saknar
de kunskaper i svenska som krävs för att bedriva studier i
normaltakt. Till skillnad från moderater och fp tror vi dock mer
på mindre klasser och fler lärare än på hårdare
tag. Eller som vår fullmäktigeledamot Anna Hedlund, själv
gymnasielärare, uttryckte det: ”Det är svårt att
som lärare agera polis och samtidigt behålla elevernas förtroende
och en trevlig atmosfär i klassrummet”.
Vi pekade också på behovet av ett låglöneuppror i Sverige och kamp för en omfördelning av de enorma vinsterna i storföretag och banker. Att gruvarbetarna i Kiruna kunde fördubbla LKAB:s lönebud genom en kort strejk visar på vad som skulle vara möjligt om hela fackföreningsrörelsen tog strid. Pengarna finns – men det krävs kamp. Vi kommer ta fortsatta initiativ till protester när det går – både före och efter valet.
Ingrid Eriksson, en av tre RS:are i Umeå kommunfullmäktige
