Ny oro i Helsingfors hamn

2013-03-16 19:34:16




Offensiv träffade under sitt besök i Helsingfors förra veckan finska hamnarbetare som hotas av nya stora nedskärningar.

Oron är stor sedan stuveribolaget Finnesteve Oyj och dess dotterbolag Finnsteve, Containersteve och FS-terminaler, som idag sysselsätter 360 personer meddelat planer på att sparka uppemot 77 hamnarbetare och 9 tjänstemän.
Hotet har framförts i så kallade justeringsförhandlingar med det finska transportfacket AKT och tjänstemannafacket Pro.
Om nya nedskärningar av närmare en tredjedel av personalen verkligen genomförs efter fortsatta så kallade samarbetsförhandlingar är det få hamnarbetare som begriper hur arbetet ska kunna genomföras. Planer­na har presenterats bara två år ­sedan Finnsteves senast, trots en hård facklig strid, skar ned en tredjedel av den då betydligt större personalstyrkan.
Enligt Pro har nedskärningen motiverats med att stuveriföretaget Containersteve inom Finnsteve drabbas av att moderbolaget Finnlines Oyj, ägt av den italienska redargruppen Grimaldi, har förlorat containertrafik från de två rederierna Maersk och Unifeeder till det konkurrerande stuveribolaget Steveco.

– Ja, det har varit mindre trafik, men redan de ­personalnedskärningar som gjorts har varit ­oproportionerligt stora. Efter de första ­uppsägningarna har vi gjort ungefär samma mängd arbete som tidigare, men med ­mindre folk, så arbetet är redan idag mycket mer stressande och tyngre, säger en hamnarbetare som vi kan kalla Jaakko, men som heter något annat och vill vara anonym.
– De flesta av arbetarna har en känsla av att det i bakgrunden finns andra planer, som vi inte får veta något om. Om företaget verkligen brydde sig om att tävla om businessen, och att rädda jobben, skulle saker och ting aldrig ha gått så här illa.

De stora nedskärningarna 2011 motiverades dels med en långsam åt­erhämtning av godstrafiken efter krisen 2008 och dels med att de finska hamnarna har tappat transittrafik till Ryssland.
Detta besvarades av hamnarbetarna med omfattande ”vilda” strejker och blockader under vårvintern samma år.
Enligt ett pressmeddelande från Finnlines den 23 mars 2011 började det finska transportarbetarfacket AKT den dagen ännu en ”olaglig 24-timmarsstrejk” i Helsingforshamnen Vuosaari (Nordsjö), som kombinerades med en två dagar lång blockad av Finnlines fartyg i alla finska hamnar. Detta uppgavs av Finnlines vara den femte olagliga stridsåtgärden i protest mot dotterbolaget Finnsteves uppsägning av 160 anställda, som också fick företaget att ropa högt om alltför låga straff för olagliga arbetskonflikter i Finland.
– Jag arbetar själv i Vuossari hamn. Det här var den sorts aktioner som vår sida använde för att protestera mot de senaste uppsägningarna. EK, Finlands Näringsliv, som är den viktigaste bastionen för nyliberala affärsmetoder i Finland, har skrikit ut samma anklagelser om olagliga strejker högre och högre varje gång som särskilt vi hamnarbetare har lagt ner arbetet utan förvarning. Under tio dagars hamnarbetarstrejk från alla stuveriarbetare i hela landet under våren 2010, försökte EK till och med att få regeringen att förbjuda strejker i vissa nyckelindustrier som hamnarna, berättar Jaakko.

Att facken trots protestaktionerna 2011 inte lyckades rucka arbetsgivarsidan kan ha fått negativa effekter på hamnarbetarnas självförtroende och kampvilja, befarar Jaak­ku.
– AKT ses som kanske det mest stridbara facket i Finland och ­särskilt stuvarsidan har alltid varit organise­rad till 100 procent, säger han och beklagar vad han upplever som sviktan­de solidaritet och klassmedvetenhet.
– Under strejker är det svårt att ens få den egna fackföreningens övriga avdelningar med i stödstrejker, för att inte ens tala om solidaritet över gränserna för olika fackföreningar.
– Även om en enskild avdelning vore hur villig som helst att agera, kan inte våra aktioner – som av nöd-tvång förblir lokala – rubba den multinationella koncern vi har emot oss. Vidare har facken inte på något sätt agerat för att underhålla eller främja den politiska medvetenheten bland medlemmarna.
Stämningen har enligt Jaakko alltför länge dominerats av hopplöshet och fatalism.
Sedan stuvarstrejken 2010 har ­inte heller arbetarnas strejker backats upp av offentliga demonstrationer, som kan kontra den arbetsgivarvänliga propagandan i media.
– Man väntar på domen med huvudet framsträckt på stupstocken.
– Man orkar inte engagera sig i stridshandlingar då ’det ändå inte kan ändra på något’.
– Folk vågar inte sjukskriva sig längre av rädsla för att då hamna på listan över dem som ska sägas upp, och som en följd går man till jobbet sjuk.
– Det förekommer även inbördes kivande, intriger och ryggknivande – för att rädda sig själv på andras bekostnad.

Vad tycker du borde göras?

– Facken borde samla sina led och få till stånd en bred strejk, istället för att slösa resurser på små utmarscher vars effektivitet i slutändan är begränsad.
– I en global ekonomi har inte små delar av olika fackförbund ensamma en chans att påverka jätteföretagen man har emot sig. Det behövs solidaritet och bestämdhet. Medlem­marna måste involveras, och fås att tillägna sig sakens vikt för den egna situationen.

Samma dag som
denna tidning går i tryck berättar Jaakko att bolaget – i stället för att som väntat snart presen­tera en lista på uppsagda – har meddelat att de vill fortsätta förhandling­arna, eventuellt utan att skära ned i personalstyrkan.
– Det är konstigt hur drastiskt situationer kan ändras. Först vill de sparka ut 77, en stund senare kanske ingen? Under tiden fortsätter personalen att utsättas för en psykisk stress. Jag gissar att rädda arbetare ur deras synvinkel är de bästa arbetarna.
Kanske innebar protesterna under 2011 också att de finska hamnar­betarna trots bakslaget då ändå ­satte sig i respekt?

Arne Johansson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!