Vårdkrisen i Norrbotten blir allt värre samtidigt som politikerna lägger fram nya omfattande förslag på nedskärningar. Som en del av ett enormt sparpaket har landstinget i oktober lagt fram nya förslag om besparingar på sjukvården i Kalix och Kiruna.
Landstinget vill bland annat avveckla platserna på intensivvården och i samband med att de stängs ned kommer man även att avveckla narkosläkarnas tjänster. Sjukhusen kommer fortfarande att omhänderta patienter som är svårt sjuka, men inte längre bedriva intensivvård i längre perioder. Enligt Helena Fredriksson Ågren, verksamhetschef för akut omhändertagande, ska en del av narkosläkarnas uppgifter tas över av akutläkarna.
Reaktionerna var starka bland sjukvårdspersonalen som menar att det blir omöjligt att tala om lika vård för alla om förslaget blir verklighet. En narkosläkares kompetens är unik och handlar om mycket mer än att bara söva patienter. Vårdpersonal i Kalix berättar till NSD den 19 oktober att strokepatienter, kolpatienter, hjärt- och lungsjuka samt cancersjuka i palliativ vård inte kommer att kunna vårdas i Kalix om narkosläkarna försvinner.
– De absolut mest sjuka patienterna måste vi då transportera och det är det mest riskfyllda momentet för dem. Om förslaget blir verklighet kommer patienter att dö innan de når Sunderby sjukhus, sa Britt-Inger Westring till NSD.
I en debattartikel i NSD den 14 oktober menar en grupp läkare att den kompetens som behövs kommer att ta tid att uppnå då utbildning av akutläkarna pågår just nu, men att förslaget kommer att stressas fram och på så sätt äventyra patientsäkerheten.
Man kommer även att behöva en fyrdubbling av antalet akutläkare för att säkra patientsäkerheten – alltså en högre kostnad än för narkosläkarnas lön.
Landstingets förslag har i efterhand gjorts om till ett ”inriktningsförslag”, som då är ett beslut om den inriktning som landstinget vill gå i väntan på den risk- och konsekvensutredning som man har tillsatt. Ändringen stöddes av de rödgröna och landstingspolitikern från Kalix Anna Lipkin (S), som till NSD den 27 oktober sa:
– Det är viktigt att det blir rätt beslutsunderlag. Nu får verksamheterna möjlighet att komma in med synpunkter och då känns det okej för mig att stödja detta.
Det är uppenbart att det hela bara är en fördröjning av beslutet som kommer att tas i april.
Reaktionerna mot nedskärningsförslaget visade sig även bland befolkningen då cirka 3 000 Kalixbor tog till gatorna och demonstrerade med facklor och banderoller den 25 oktober.
I Gällivare brottas man med personalbrist och i NSD den 27 oktober rapporteras det om att antalet vårdplatser har minskat från 60 till 43.
Personalbristen syns på flera avdelningar och särskilt stressigt blev det i sommar när två anställda fick turas om om att ha beredskap. Det har lett till att fem av sex personer nu har blivit långtidssjukskrivna.
Kampen för en upprustad vård kan inte marginaliseras till ett krig mellan sjukhusen om den lilla kakan som är landstingets budget. Det är tydligt att det är en omfördelning av hela samhällets resurser som måste till. Vårdprotesterna måste vidgas till att ena alla delar av länet och landet för att gemensamt kräva en förändring.
Vårdpersonal och patienter måste
tillsammans peka på problemet med det system som skär ned på resurserna i den offentliga sektorn till förmån för storbolagen och de rikas jakt på ökade vinster. ■
