Ett nytt förslag från kommunstyrelsen i Luleå innebär att sammanlagt 70 platser i olika nämnder försvinner då fritidsnämnden och kulturnämnden slås ihop och miljö- och byggnadsnämnden blir en del av stadsbyggnadsförvaltningen.
Luleå kommun beslutade om en utredning som skulle ”visa på möjligheten för förbättringar gällande förtroendemannaorganisationen och nämndstruktur” för att möjliggöra en tydligare och effektivare ledningsstruktur. Den gjordes av konsultföretaget Public partners och har jämfört Luleå med andra liknande kommuner samt intervjuer med förtroendevalda.
Förutom hur det ser ut i Luleå när det gäller arvoden och antalet ledamöter jämfört med liknande kommuner ville man veta för- och nackdelar med hopslagningen av kultur- och fritidsnämnden, överföringen av miljö-och byggnadsnämnden till stadsbyggnadsförvaltningen och få ett särskilt fokus på jävsfrågor.
Utredningen visar att Luleå inte avviker när det gäller kostnaden för politisk verksamhet – faktiskt ligger man näst lägst av jämförda kommuner. Detta anges som skäl till att höja kommunalrådens löner, även om det inte är endast löner man jämfört med. Sedan 2015 bygger politikerna i Luleås arvoden på riksdagsledamöternas grundarvoden som är 65 400 kr.
Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande har idag 105 respektive 95 procent av detta. Om förslaget går igenom höjs dessa arvoden till 110 och 100 procent från 2019. I nämnderna är lönen oförändrad, förutom ordförande i miljö- och byggnadsnämnden som får arvodet sänkt från 85 till 65 procent.
Varför så många platser ska försvinna inom nämnderna är oklart. I intervjuer med förtroendevalda framhåller flera att ”antalet ledamöter i nämnderna är viktigt ur ett demokratiskt hänseende”. Det anser dock inte Niklas Nordström (S) som vill se mer ”hanterbara” grupper. Inte heller Anders Josefsson (M) anser att besluten blir bättre av att det finns fler ledamöter, enligt Kuriren den 7 november. Men hur blir det för demokratin?
Trots uppdraget att ha fokus på jävsfrågor hanteras inte den frågan i mer än två meningar.
– Att S föreslår höjda löner för kommunalråden och hopslagna nämnder är ytterligare ett steg i högerpolitiken, kommenterar Jonas Brännberg, RS Luleå, förslaget.
– Nästa steg är troligen ett förslag efter valet om att försämra de ekonomiska villkoren för oppositionen. Frågorna hänger ihop: genom att begränsa politisk insyn och ekonomiska resurser för oppositionen försöker de hålla sig kvar vid makten, trots växande missnöje med de ökande klyftorna. ■
