
Bortsett från en stor delegation av gruv- och stålverksarbetare från den fackliga organisationen Augusti 80 deltog även grupper från fackföreningar som Initiativ, Solidaritet ’80, Solidaritet och OPZZ-facken. Demonstrationen stöddes också av hyresgästs- och pensionärsgrupper.
Vid sidan av KPiORP-demonstrationen demonstrerade samma dag också 300 varvsarbetare från det legendariska Gdanskvarvet för att försöka rädda sina jobb.
Protesterade gjorde också 500 sjuk- och hälsovårdsarbetare från epidemikliniker, och dagen innan demonstrerade järnvägsarbetare från Solidaritetfacket för rätten till tidiga pensioner.
Under 2007 var antalet strejker och arbetarprotester det högsta under det senaste årtiondet och denna siffra ökade ytterligare under första halvan av år 2008.
Nya grupper av arbetare går ut i kamp för anständiga löner och arbetsvillkor.
Inte bara gruvindustrin, utan också sjukhus, postkontor, kollektivtrafiken och till och med snabbköpen har skakats av protester.
Det är detta som regeringen och topparna är rädda för – en enad arbetarkamp. Detta är skälet till kampanjen i media mot de fackliga organisationerna och arbetarnas rättigheter.
Regeringens mål
Premiärminister Donald Tusks nyliberala regering vill – på order av arbetsgivarföreningen ”Leviatan” – krossa kämpande fackföreningar och beröva dem strejkrätten.Tusk vill göra det enklare att ge arbetare sparken genom att göra arbetsmarknadslagstiftningen ”flexibel”. Han vill beröva järnvägs-, kraftverks- och byggnadsarbetarna rätten till tidig pension.
Dessa förändringar av arbetsmarknads- och den fackliga lagstiftningen samt kollektivavtalen är de mest drastiska sedan återupprättandet av kapitalismen 1989. De föreslagna försämringarna är emellertid bara de första stegen i planerna på att kväva arbetarrörelsen i dess linda och avlägsna restriktionerna för kapitalets diktatur.
I sitt tal den 20 juni på Warszawaarbetarnas stormöte manade Boguslaw Zietek, ledare för Augusti 80, alla fackföreningar till att förena sig i en gemensam kamp till försvar för arbetarnas rättigheter:
– Detta är inte ett scenario för bara några få veckor: endast en enad fackföreningsrörelse kan försvara arbetsmarknadslagstiftningen.
Florian Nowicki, medlem i Gruppen för ett arbetarparti (GPR, CWI Polen), riktade sig till de protesterande i PPiORP:s namn. Han angrep förslagen om att förändra strejkrätten vilket syftar till att göra det praktiskt taget omöjligt att organisera lagliga strejker, och manade till enad kamp från alla fackföreningar.
Demonstrationerna tog upp många frågor.
Vid sidan av frågor som är strikt knutna till arbetarrörelsen – krav som riktar sig emot de successiva försöken att inskränka arbetarnas rättigheter, krav på höjda minimilöner, försvar av rätten till tidiga pensioner för de arbetargrupper som åtnjuter denna rättighet (och utvidgningen av den till andra grupper som sjuksköterskor), förbättrade arbetsförhållanden på snabbköpen och inskränkningar av avtal som inte täcks av arbetsmarknadslagstiftningen – reste demonstranterna också krav som är förknippade med hyresgästernas rättigheter och som berör pensionärernas kampfrågor, som avskaffandet av inkomskatt på pensioner och pensionärsförmåner.
CWI-talare
GPR spelade en aktiv roll i mobiliseringen inför demonstrationen. Våra medlemmar kontaktade fackliga arbetarrepresentanter inom olika delar av ekonomin. Vi satte också upp affischer om demonstrationen och vi tog ansvar för en rad organisatoriska åtgärder.GPR marscherade tillsammans, i ett block. Bakom våra två banderoller delades hundratals flygblad ut. Norbert Zadora, GPR-medlem och ordförande för August 80:s Czestowaavdelning, var en av talarna vid demonstrationen:
– Premiärminister Tusk och vice premiärminister Pawlak – bit inte den hand som föder er. Kom också ihåg ett annat talesätt – bit inte stöveln på den fot som sparkar ut er.
Hans livliga tal möttes av högljudda instämmanderop.
Zadora uppmanade fackföreningarna att organisera en generalstrejk ”från de schlesiska gruvorna till de pommerska skeppsvarven”.
Paul Newbery och
Florian Nowicki
GPR (CWI Polen)