Rädda vården: ”Fyll på med personal”

2011-09-17 01:07:18




”På läkarsidan drivs jourläkama trötta under nätterna, eftersom de inte är fler än de var förr på 80- och 90-talen då antalet besök var hälften så många som idag, d v s en kirurg, en ortoped, två medicinare o s v”, skrev överläkaren Per Björgell  i sitt avskedsbrev till kollegorna, när han i somras sade upp sig i protest från SUS, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
De flesta verkar känna att de inte räcker till, från undersköterskor och sjuksköterskor till läkarsekreterare. En annan grupp som i somras larmade om att både patienternas och personalens hälsa var i fara, var barnmorskorna.
– När man går till jobbet har man en klump i magen. Vi är rädda att det ska hända något för att vi är för få med rätt kompetens, sa barnmorskorna i Borås till Borås Tidning.

– Fyll på med personal så mycket som behövs utan att tänka på kostnaderna. Det har med arbetsmiljö och patientsäkerheten att göra, säger Arvin Yarollahi, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och initiativtagare till uppropet NEJ till nedskärningar inom vården.
Men som det nu ser ut tvingas Sahlgrenska i Göteborg att spara 160 miljoner i år. Förra året var det 300 miljoner och året dessförinnan 280 miljoner. Hur mycket kan man egentligen spara utan att vården försämras?
Arvin Yarollahi menar att personalen idag bränner ut sig och att patientsäkerheten är i fara. Beskrivningen verkar tyvärr typisk för situationen på flera håll i landet.
Överläkaren Per Björgell sade upp sig från SUS i protest mot akutmottagningens kraftfullt beskurna ekonomi och underdimensionerade personalstyrka samtidigt som antalet besökare slår i taket. ”Det saknas uppskattningsvis 30-40 vårdplatser på sjukhuset i Malmö. Därför ligger många och väntar på vårdplatser, länge och väl, timme ut och timme in”, skriver han i avskedsbrevet.
Samtidigt som vårdköerna gör slut på nummerlappar, patienter skickas hem för tidigt och andra läggs ute i korridorer i brist på plats, finns nedsläckta avdelningar för att spara pengar.
– Man får lägga över två, tre, ibland fyra patienter innan man får öppna upp en ny avdelning. Men det är inte ofta man gör det, och när man gör blir det en belastning för övriga avdelningars personal, berättar Arvin Yarollahi.
Antalet vårdplatser i Sverige är de lägsta i Europa, larmade Läkartidningen i augusti. Hårda besparingar är uppenbart en direkt orsak till platsbristen, men en indirekt orsak är alla skador som sker inom vården.

Orsakerna är enligt Vårdförbundet ”felmedicineringar, olämpliga kombinationer av läkemedel, brister i kommunikation mellan vårdpersonal, stress, bristen på reflektion, att man inte använder ’best practice’ samt infektioner på sjukhus, är de främsta orsakerna till att människor drabbas av vårdskador”.
Enligt Vårdförbundet skulle 1 700 vårdplatser frigöras endast genom att skador orsakade av brister i vården undveks. Det är 100 000 människor som skadas varje år, och 3 000 människor dör av sina vårdskador. Att patientsäkerheten är hotad är alltså ett väldokumenterat faktum.
Vårdförbundet listade under Almedalsveckan i somras 64 åtgärder för att minska skador i vården, såsom bättre rutiner,    andra ansvarsfördelningar och fler specialistutbildade sjuksköterskor. Många förslag som inte alls är främmande för personalen på golvet, men frågan är vem som ska genomföra dessa.
Vilka är egentligen ansvariga för vården? Är det politikerna, tjänstemännen eller sjukhusledningen?
– Politikerna måste ta ansvar och själva kontrollera besluten, menar Arvin Yarollahi som i sina möten med politikerna får höra att tjänstemännen har för mycket kontroll.
Kommunikationen måste bli mycket bättre mellan de anställda och beslutsfattarna, menar han och ger exempel på system som används av Läkare Utan Gränser för att enkelt och snabbt utbyta eller samla information i ett katastrofområde. En nationell webbportal skulle kunna utgöra en sådan direktlänk. Men pengarna tycker han att varje avdelning ska få besluta om.
Ett liknande krav uttrycktes av personalen på Svaleboskogens Äldreboende, där över 70 personal skrivit på en namninsamling till stöd för uppropet Nej till nedskärningar inom vården.
– Jag skulle aldrig kunna ha en så tajt budget att jag blåser min personal. Jag kan verksamheten, låt oss ta ansvar för budgeten själva, sa Marie Nilsson, undersköterska i Göteborg, till Offensiv.

Rättvisepartiet Socialisterna stödjer sig på en uträkning som Vänsterpartiet har gjort om att det skulle behövas 200 000 nya jobb inom äldreomsorg, barnomsorg, vård och skola.
Det är ett krav som RS lyfter fram i ord, och handling i kampanjer som Rädda Vården.
Rörelsen Sjukvårdsreform är ett efterlängtat initiativ som kräver både spridning i landet och ökning i omfång för att få till en verklig förändring. Att fackföreningarna ibland är lika trögrörliga som den sjukhusledning som läkaren Per Björgell valde att lämna, ändrar dock inte faktum: Om inte de fackliga organisationerna ställer sig i spetsen för en enad kamp för vård och omsorg, kommer anställda att organisera sig på nytt genom att antingen omkullkasta eller ta över de etablerade facken.
Det visar revolutionen i Tunisien, det visar rörelsen i Spanien och det visar kommentarerna på arbetsplatserna där Kommunal kallas för ”frimärksklubb”. De gräsrotsinitiativ som tagits de senaste sex åren i kampen mot högerregeringens attacker måste uppmärksammas och stå som exempel för fortsatt kamp.
Lina Westerlund

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!