foto: Pressbilder Sveriges RIksbank
Det ihållande guldregnet över de stora aktieägarna fortsätter. I år ämnar de svenska börsbolagen dessutom slå ett nytt utdelningsrekord. Många bolag har starka kassaflöden och kan därför dela ut en rejäl slant till aktieägarna.
Enligt nyhetsbyrån Bloomberg väntas de totala utdelningarna uppgå till 192 miljarder kronor jämfört med 164 miljarder kronor förra året. SEB:s analytiker räknar med att de börsbolag som de följer, mestadels storbolag, delar ut 217 miljarder kronor, vilket är drygt 20 miljarder kronor mer än det gamla rekordet från 2006, rapporterade nyhetsbyrån TT i mitten av januari under rubriken ”Utdelningsfest – i år igen”.
De höga aktieutdelningarna göder de superrika. H&M:s storägare Stefan Persson, en av världens rikaste, får exempelvis hela 5,7 miljarder kronor i aktieutdelning i år.
Utdelningarnas andel av vinsten har stadigt ökat i takt med kapitalismens globalisering och finanskapitalets dominans. Jakten mot botten vad gäller löner och arbetsvillkor har samtidigt ackompanjerats av intensifierad jakt mot toppen vad gäller vinster, utdelningar, vd-löner och bonusar. Talande är att Volvos senaste kvartalsrapport både aviserar att ytterligare 1 000 jobb ska bort och att ”utdelningen blir högre än väntat”, skrev SvD Näringsliv den 5 februari.
På bekostnad av löner och välfärd har ägarna – kapitalisterna – lagt beslag på en större andel av produktionsresultatet. Ökad utsugning i form av minskad löneandel och sämre arbetsvillkor är det avgörande skälet till de senaste årens vinstexplosion och ägarnas tilltagande plundring av bolagen.
I snitt delar de stora börsbolagen ut två tredjedelar av sin vinst till aktieägarna. Tidigare handlade det i regel om en tredjedel. Men många storbolag delar ut betydligt mer än så. Storbankerna pytsar ut tre fjärdedelar av sin vinst till aktieägarna och det finns bolag som delar ut hela vinsten eller mer till sina ägare.
Av de 36 största börsbolagen var det sju som delade ut 100 procent eller mer till ägarna i fjol. Samtidigt som utdelningarna ökar har investeringarna trendmässigt sjunkit. Det är i många fall fråga om en ren kapitalförstöring för att hålla storägarna vid gott mod. Priset för denna parasitära plundring är en försvagad samhällsekonomi och drastiskt ökade klyftor.
Sällan har väl talet om ”tomma lador” klingat så falskt som nu. 200 miljarder kronor eller mer i aktieutdelning ska jämföras med att kostnaden för det tioåriga investeringsprogrammet i bostäder och infrastruktur som 6F-facken föreslagit, som skulle ge 170 000
nya jobb, beräknas till totalt 28 miljarder kronor per år, totalt drygt 280 miljarder kronor på tio år. Det motsvarar ett och ett halvt års aktieutdelning.
Hur samhällets resurser ska användas är en makt- och kampfråga. För att börsbolagens miljarder ska komma samhället till del och för att göra slut på kapitalisternas plundring krävs en kamp för ett förstatligande av storföretag och banker under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. ■
