Med sina nya slag mot sjuka, kommer regeringen att spara 1,1 miljarder kronor.Det betyder att långtidssjuka får sina ersättningsnivåer sänkta från 80 till 75 procent, att arbetsgivare kan avskeda sjukskrivna efter sex månader och att den sjukpenninggrundande inkomsten sänks.
Som första land i världen bestämmer svenska myndigheterna nu också riktlinjerna för hur långa sjukskrivningarna ska vara. Hur riktlinjerna blir för utbrändhet är ännu oklart.
Sjukskrivning för akut hjärtinfarkt kortas till som längst fyra veckor på heltid från dagens genomsnitt på 158 dagar.
Ryggont ska i regel inte kräva mer än 14 dagars sjukskrivning, mot dagens genomsnitt på 100 dagar. Personer med fibromyalgi eller annan smärta i rörelseapparaten ska i regel inte sjukskrivas alls, liksom den som har migrän eller har fått det livsavgörande beskedet att man smittats med hiv.
”Ständigt nya påhopp”
Snittsjukskrivningstiden för utmattning och depression är idag 300 dagar.Först var det tal om att de inte alls skulle vara sjukskrivningsgrundande. Nu väntar Socialstyrelsen med besked fram till i december.
En grupp stressjuka kvinnor i Lindesberg har skrivit en bok om utbrändhet och de långtidssjukas maktlöshet inför myndigheternas beslut.
– Vi tvingas leva med ständigt nya påhopp där man slår på oss som grupp. Man straffar oss genom att sänka ersättningarna och säger att det är vårt fel om Sveriges ekonomi går dåligt, säger Vanja.
De är alla exempel på de anställda, företrädesvis kvinnor, som har fått betala för 1990-talets stora nedskärningar i offentliga sektorn med sin hälsa.
Kvinnorna fick betala
Än idag är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som har någon form av sjukpenning. Kvinnorna i Lindesberg är nu, efter över sex års sjukskrivningar för utmattningsdepression, på väg tillbaka.De förklarade för LO-Tidningen (den 28 september) att de har kämpat mot både sjukdomen, som de beskriver som ”vaken medvetslöshet”, en trötthet så stark att det blir fysiskt omöjligt att komma ur sängen, och obegripliga myndighetsregler.
Ulrika Waaranperä
