Demokraternas Barack Obama sitter kvar som president. Skälet var inte så mycket den egna styrkan utan därför att Republikanernas Mitt Romney sågs som ett icke-trovärdigt och värre alternativ.Det var inte heller med samma entusiasm om hopp förändring som Obama denna gång kunde vinna. Utan det handlade mycket om att stoppa Romney. “Obamas återvalskampanj baserade inte på löften om stora förändringar, det handlade istället om porträttera sig som en stark ledare i en svår tid” (Boston Globe den 7 november).
Valet i övrigt slutade i att även i fortsättningen behåller Republikanerna sin majoritet i representanthuset och Demokraterna sin kontroll över senaten.
Barack Obama blev den andra demokraten som lyckades bli återvald i sedan andra världskrigets slut 1945. Bill Clinton är den första. Trots att arbetslösheten nu är högre än när Obama vann valet 2008 så vann han valet. Det återspeglar misstron mot Republikanerna och minnet av Busheran. Obama kunde också dra vinning den svaga konjunkturuppgång som präglat den amerikanske ekonomin de senaste åren. Det ser också ut som valdeltagandet varit högre än tidigare, åtminstone bland spansktalande (som nu utgör en tiondel av väljarkåren), vilket gynnat Obama.
Det USA som Obama nu ska styra, efter ständiga förhandlingar med Republikanerna i representanthuset, är i mer delat än någonsin. Klassklyftorna är rekordstora och landet står inför de kapitalistiska ekonomerna kallar ett ”finanspolitiskt stup”. Istället för det ”bättre tider” som Obama lovade efter att han vunnit valet väntar försämringar och nya pålagor. Ytterligare nedskärningar väntar i den federala budgeten och skattehöjningar är oundvikliga. Samtidigt finns ingen större tilltro till något av de två etablerade kapitalistiska partierna som i årets val spenderat mer än någonsin på röstköp.
Tidningen US Today beräknar att årets valkampanj kostat otroliga 5,8 miljarder dollar (ca 40
miljarder kronor), vilket mer än många fattiga länders BNP. Valutgången förstärker krisen inom Republikanerna om partiet är på väg att helt tas över av den fanatiska högerfalangen, alternativt att högern och de religiösa fundamentalisterna snart bildar ett eget parti.
I vilket fall håller USA:s politiska karta på att ritas om. Occupyrörelsen och de senaste årens kamp i exempelvis Wisconsin och lärarstrejken i Chicago markerar början till en verklig förändring i medvetenheten som också kommer att ta sig mer bestämda politiska uttryck i att forma ett politiskt alternativ som står upp för USA:s arbetare och fattiga – mot Demokrater och Republikaner.
Att Socialist Alternatives (CWI:s anhängare i USA) kandidat Kshama Sawant hittills vunnit stöd av 10 000 väljare, 27 procent, (rösträkningen kan ta flera dagar) i valet till representanthuset i delstaten Washingtons 43:e distrikt visar vad som är möjligt. Kshama Sawant ställde upp mot Frank Chopp, en känd demokrat till talman i delstatens representanthus. ”Se upp Chopp, socialisterna kommer”, skrev Seattle tidningen The Stranger under rubriken ”Vänstern utmanar
i valet” den 21 augusti.
Per Olsson
