– Man upphör aldrig att förvånas, det är skamligt, säger Anita Dorazio.
Hon är ordförande för Asylkommittén, som nu mest sysslar med flyktingars rätt till sjukvård, då det inte länge finns någon asylrätt.
I år beräknas totalt 20 000 irakier söka tillflykt till Sverige. Av de drygt 9 300 som hittills sökt asyl, har 4 769 fått positivt besked. Om Migrationsverket erkänt situationen i Irak som en ”väpnad konflikt” hade chansen att få stanna blivit betydligt större, då personer som flyr konflikter – åtminstone enligt lagtexten – har starka skyddsskäl i Sverige. I slutet på maj tog den tidigare statssekreteraren och tillförordnade Säpochefen Dan Eliasson över ordförandeskapet på Migrationsverket. Då efterlyste migrationsminister Tobias Billström en ”mycket effektiv och rättssäker process” för att hantera den väntade flyktingströmmen från Irak.
”Effektiv” är restriktiv
Effektiv brukar betyda restriktiv i flyktingpolitiska sammanhang och Eliasson tycks ha tagit sitt uppdrag på allvar. Resultatet av hans tolkning av vårens domar i migrationsdomstolen är att irakiska asylsökande kommer att behöva hävda individuella skäl för att få stanna.Ett av de vägledande besluten utvisar en man till Bagdad, där han på nära håll bevittnat ett bombattentat. Och trots att Migrationsverket konstaterar att attentaten riktar sig mot civila och slår urskillningslöst, anser de inte att mannen kunnat ange omständigheter som visar på att han personligen riskerar att utsättas för övergrepp om han återvänder.
– Jag föreslår att Migrationsverket åker till Irak. Om jag får se dem själva promenera omkring på gatorna i Bagdad, då avsäger jag mig min asyl, säger Widad Zaki från Irakiska kvinnoföreningen i Stockholm.
Ett annat beslut slår fast att det inte finns något som hindrar verkställandet av utvisningar till södra Irak. Det tredje beslutet ger en irakisk man uppehållstillstånd på grund av att han har individuella skäl i egenskap av före detta medlem i Baathpartiet. Men inte heller den här mannen klassas som flykting.
– Är människor från Irak och Afghanistan inte flyktingar – vilka är flyktingar då? undrar Anita.
Besluten fördöms
Anita Dorazios upprördhet delas av människorättsorganisationer, men också av juridiska och folkrättsliga experter. Röda korset och Amnesty fördömer besluten, och Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet sa att det som pågår i Irak är ”Det värsta krig som pågår just nu” (Sveriges radio den 8 juli).Veckan innan beskedet om den skärpta praxisen för Irakflyktingar, fattade regeringen beslut om det ”återetableringsstöd” som föreslogs i budgetpropositionen. Det betyder att vuxna personer som frivilligt återvänder till hemlandet kan få en summa på 20 000 kronor av Migrationsverket. Ett barn kan få 10 000.
– Jag tycker att svenska staten sysslar med människohandel, säger Anita Dorazio.
Och givetvis är återetableringsstödet ett sätt för den svenska regeringen att köpa sig fri från ansvar. Det riskerar dessutom att urholka asylrätten.
– Vi hade ett liknande program tidigare och gav exilirakier som ville återvända ekonomiskt stöd, men det programmet har legat i malpåse i flera år på grund av säkerhetsläget, förklarar Hikmet Hussein från Irakiska riksförbundet i Sverige.
Han skrattar uppgivet åt Migrationsverkets definition av läget i Irak:
– De lever i en annan värld. Det är ett internationellt krig som pågår där, på bekostnad av irakierna.
Kaosrapporterna från Irak duggar tätt. I ett enda attentat, i norra Irak, dit Sverige sedan tidigare utvisat irakier, dödades minst 150 människor under helgen.
FARR tar avstånd från Migrationsverkets bedömning av situationen i Irak och tycker att man åtminstone borde ha avvaktat UNHCR:s riktlinjer som väntas i dagarna.
– Man kan använda juridiken i politikens tjänst, säger ordförande Michael Williams och påpekar att Dan Eliassons tolkning av lagtexten är väldigt snäv.
Dan Eliasson hänvisar till att UNHCR:s riktlinjer inte är införlivade i svensk rätt. Det är däremot konventionen för mänskliga rättigheter, påpekar Michael Williams, som betonar att det juridiska loppet inte är kört. Just nu sammanställer FARR material till advokaterna som ska överklaga fallen. Om det misslyckas i migrationsdomstolen, kan fallen tas till Europadomstolen.
Men de juridiska processerna räcker inte. För att garantera flyende människors rätt till skydd, kommer det att krävas demonstrationer och manifestationer.
Protester behövs!
Det var kampen underifrån för flyktingamnesti som drev fram den tillfälliga asyllagen 2005. Nu visar myndigheternas beslut att den striden långt ifrån är vunnen och att protesterna måste fortsätta.Ulrika Waaranperä