Skolan för hetero

2009-10-14 17:21:14




Trots de stora segrar hbt-rörelsen (homo-, bi- och transpersonrörelsen) har vunnit de senaste åren är den homofobiska mobbningen utbredd på våra skolor. Skolan säger sig arbeta emot trakasserier­na, men fortfarande lyser heteronormen igenom, så även i förslaget till ny läroplan för grundskolan som släpptes den 1 oktober.

Heteronormen kan förklaras som det (tysta) antagandet att alla är heterosexuella till dess motsatsen har bevisats, något som omedelbart gör den som går utanför normen till en avvikare.
Tyvärr har den svenska skolan med sin demokratiska värdegrund fortfarande inte frigjort sig ifrån den­na norm. Hbt-frågorna avhandlas of­ta under en dag per år av någon in- bjuden föreläsare från RFSL. Dessa gör ett fantastiskt jobb, men inramningen är ofta alltför defensiv. Det är inte ovanligt att skolan ber RFSL skicka någon som ”inte är så konstig, som ser normal ut”, i förhoppningen om att på så sätt kunna minska fördo-marna hos eleverna. Detta liknar den tidiga s k ”homofilrörelsens” taktik på 1950- och 60-talen, då man försökte visa på att man trots sin läggning var lika normala som alla andra.
Att två av Sveriges främsta författare och poeter, Karin Boye och nobelpristagaren Selma Lagerlöf, båda var homosexuella – liksom Leonardo da Vinci och Sokrates – är inte något man brukar tala om i skolan alltför ofta. För att bryta normer behöver sådana exempel lyftas fram även i sammanhang där man inte pratar specifikt om sexualitet.
I undersökningen En utmaning för heteronormen framgår det att en fjärdedel av lärarna idag aldrig tar upp sexuell läggning i sin undervisning och endast 8 procent anser att deras lärarutbildning förberett dem för frågor om sexuell läggning och ho- mofobi.

I samband med arbetet med den nya läroplanen som ska börja gälla läsåret 2011/2012 har det funnits en debatt om att göra sex- och samlevnadsutbildningen till ett eget ämne. Så kommer inte att ske, utan man fortsätter med dagens upplägg som ämnesöver­gripande kunskapsområde. Det är ett problem då det är lätt att sex och samlevnad endast blir en temavecka under NO:n där fokus ligger på den biologiska biten. Rättvisepartiet Soci­alisterna kräver att samlevnadsfrågor­na får ett eget ämne samt en kurs på Lärarhögskolan där kompetens i hbt-frågor ges.

En positiv nyhet i den nya läropla­nen är talet om genusperspektiv, som i ord saknas i planen från 1994. Ordet heteronorm finns dock inte med någonstans och hbt nämns endast på ett ställe och då i samband med religion och mångkultur.
I en skola där ”fjolla” och ”bögjävel” är vanliga skällsord krävs mer än så för att vända trenden. Idag uppger 78 procent av högstadielärarna (årskurs 7-9) att det ”ofta eller ibland ­förekommer en kränkande jargong bland elever” mot hbt-personer. Av gymnasielärarna menar 19 procent att jargongen bland skolans personal kan vara homofobisk. Avsikten är kanske inte att såra, men i en klass på 30 elever finns i snitt tre hbt-personer som drabbas hårt av jargongen.
Folkhälsoenkäten från 2005-08 vi­sar att självmordsförsök är mer än tre gånger vanligare bland homo- och bisexuella i åldern 16-29 år än bland heterosexuella jämnåriga. Bland de les- biska hade 26 procent någon gång försökt ta sitt liv.

På Harvey Milk High School i New York erbjuds hbt-ungdomar en skolgång fri från trakasserier och mobbning. Här fullföljer 95 procent av eleverna den fyråriga utbildningen, medan endast en tredjedel av New Yorks hbt-ungdomar annars tar sig igenom gymnasiet.
Initiativet skapar med andra ord en fantastisk möjlighet för många un­ga, men samtidigt krävs även en stör­re förändring av hela samhället. Istäl- let för några få frizoner, ofta i form av caféer, restauranger och hotell med regnbågsprofil, borde hela den offentliga sektorn kunna erbjuda en miljö fri från homofobi, sexism och rasism för alla – oavsett köpkraft.

AnnaMaria Berggren Ericsson
Nikolaj Cyon

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!