Fredagen den 24 mars blir det också stora demonstrationer i Kazakstans alla större städer. Demonstrationerna hålls för att påminna om att det gått 100 dagar sedan dödsskotten i Zjanaozen.
Den 16 december, på Kazakstans självständighetsdag, sköts kanske så många som 70 personer till döds och 500 skadades när polis och militär gick till våldsamt angrepp mot fredlig demonstration i staden Zjanaozen i västra Kazakstan.
Demonstrationen anordnades av de 3 000 oljearbetare som har strejkat sedan våren 2011. Oljearbetarna strejkar för rätten att bilda en fackförening och de har även uttalat att de vill vara med och bilda ett stort arbetarparti i Kazakstan.
”De var oundvikliga”, sa Kazakstans vice inrikesminister Talgat Zjuniskadyrova, som skröt med att han beordrat massakern vid en presskonferens i februari.
Kazakstan styrs enväldigt av president Nursultan Nazarbajev och hans närmaste släktingar. Det parlamentsval som hölls i januari i år var ett inget val. Resultatet var givet på förhand: Nazarbajevs styrande parti Nur Otan påstods ha fått över 80 procent av rösterna i detta fuskval, som enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) observatörer ”inte uppfyllde grundläggande kriterier för ett demokratiskt val”.
Efter dödskjutningarna inledde regimen en klappjakt på oppositionella. ”För knappt en månad sedan sköts obeväpnade demonstranter ihjäl av polis och militär i Zjanaozen. Fortfarande grips människor, anklagade för uppvigling”, rapporterade radions Ekot den 13 januari.
Omkring 43 strejkaktivister i Zjanaozen har varit frihetsberövade sedan december 2011 och står under åtal som kan leda till fängelsestraff på upp till sex år.
Ainur Kurmanov, ledande medlem i CWI i Kazakstan och det oberoende facket Zhanartus vice ordförande, liksom Zhanartus ordförande, tvingas idag leva i Moskva. Om de återvänder till Kazakstan riskerar de att dömas till långvariga fängelsestraff, bl a för att de båda har kampanjat i Europa till stöd för oljearbetarna.
Nyligen fördömde Europaparlamentet i en resolution övergreppen mot oppositionella och bristen på demokrati i Kazakstan.
Paul Murphy, irländsk ledamot av Europaparlamentet och medlem i Socialist Party (CWI), har tillsammans med bl a Søren Søndergaard från danska Enhedslisten å GUE/NGL-gruppens (vänstern) vägnar krävt ett hårdare uttalande med krav på att Europaparlamentet fördömer de pågående angreppen på oppositionspartier och deras ledare. Vidare restes det krav på att ”Europaparlamentet med kraft uppmanar de kazakstanska myndigheterna att ge internationella människorättsobservatörer och fackföreningsfolk, tillsammans med lokala organisationer obehindrat tillträde till västra Kazakstan och möjlighet att utföra oberoende kontroller på plats”.
Men Europaparlamentet valde att kritisera den auktoritära regimen på ett försiktigt sätt. Uttalandet är dock ett slag i ansiktet på de styrande som gör allt för att vinna stöd och kontrakt utomlands.
Telia Sonera är ett av de svenska bolag som drar vinning av förtrycket i Kazakstan. Genom sina dotterbolag har man total kontroll (98 procent) över landets mobilnät. I december i fjol spenderade Telia Sonera 10 miljarder kronor på att stärka sitt grepp om GSM Kazakhstan, verksamt under varumärket Kcell.
– Kcell är den ledande operatören i Kazakstan, den största marknaden i Centralasien och har uppvisat kraftig tillväxt. En börsnotering kommer att göra bolaget ännu mer attraktivt, sa Tero Kivisaari, chef för affärsområde Eurasien, Telia Sonera, efter att affären offentliggjorts.
Anklagelser om korruption och mutor har omgett Telia Soneras satsningar i landet. Telia Sonera och andra utländska bolag i Kazakstan går regimens ärenden.
Stöd kampen i Kazakstan. Ge ett bidrag till Campaign Kazakhstan, plusgiro 87 96 49-2, skriv ”Kazakstan solidaritet”.
Per Olsson
Göteborg, Demonstrera:
Brunnsparken 24/3 kl 14
Till stöd för Kazakstans oljearbetare!