Åklagarens yrkande på fängelsestraff i rättegången mot SSU:s ordförande Anna Sjödin, efter det omtalade ”krogbråket”, understryker den del i eftervalsanalysen som socialdemokraterna själva inte vill ta i – de socialdemokratiska skandalerna. Det var i januari som det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU:s ordförande, Sjödin, tillsammans med fem andra ledande SSU:are, besökte nattklubben Crazy Horse. Nattklubbsbesöket slutade i en sammandrabbning mellan ordningsvakter och SSU:are. En alkoholpåverkad Sjödin fick tillbringa några timmar i polisarresten.
Hur berusad Sjödin och övriga SSU:are varit och vem som egentligen felat i bråket finns det olika uppfattningar om.
Åklagare, polis och nattklubbspersonal anser att en mycket berusad Sjödin gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, förolämpning samt egenmäktigt förfarande. Åklagaren menar att Sjödin gjort sig skyldig till hatbrott efter att ha skrikit svartskalle åt en av vakterna.
Sjödins sällskap, å sin sida, menar att vakterna utan anledning misshandlat en nästan nykter Sjödin samt kallat henne för ”hora”. Sjödin förnekar brott.
Oavsett vad domstolen kommer att säga i sin dom den 12 oktober, reser agerandet från Sjödins sällskap frågor kring den kultur som finns inom socialdemokratin och dess ungdomsförbund.
Även om ingen SSU:are gjorde något olagligt den där januarikvällen framtonar en bild av ett gäng unga karriärlystna politiker som är vana att få som de vill.
Pressekretaren i SSU, Peter Skeppström, erkänner att han under tumultet med vakterna hotat att ta kontakt med justitieministern Tomas Bodström. Andra ska ha sagt ”ni vet inte vilka ni har att göra med”.
Det är omöjligt att se händelserna i Stockholms nattliv som en isolerad händelse. Sjödin tillhör ett gäng socialdemokrater som sedan unga år varit inriktade på att göra karriär.
Sjödins sambo Thomas Hartman är pressekreterare åt migrationsminister Barbro Holmberg. Hartman blev först känd för en större allmänhet på grund av sina telefonräkningar.
Som politisk sekreterare i landstinget lyckades han ringa för 22 000 på tre månader. Hartman tvingades sedan ta ”timeout” då han låtit Umeå kommun inköpa en datautrustning för 80 000 kronor – en utrustning han ansåg sig behöva för att fullgöra sina uppdrag i ett kommunalt bolag på fyra timmar per vecka.
Tillsammans med andra SSU:are i Västerbotten, exempelvis skolministern Ibraham Baylan, bildade Hartman föreningen ”Bildningsgruppen i Västerbotten”. Bildningsgruppen fick bakläxa av skatteverket som underkände att föreningen betalat reparationer av Hartmans privata bil, en annan SSU:ares privata telefonräkningar samt försett Hartman och andra med frikostiga representationskonton.
Klart är att dessa unga socialdemokrater gör som sina äldre partikamrater – tar efter näringslivets toppar.
Göran Persson flyttar till sin herrgård, Reepalu i Malmö blir bjuden på resor för tiotusentals kronor och Sjödins gäng hotar med justitieministern.
Patrik Brännberg, Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå
