Att upphandlingen av S:t Göran än så länge har väckt relativt liten uppmärksamhet kan bero på att sjukhuset, som byggdes 1994, redan har drivits i privat regi ända sedan 1999 – då ett avtal tecknades med Bure Hälsa och Sjukvård AB, som efter börsintroduktionen år 2000 bytte namn till Capio AB.Men tystnaden är också en konsekvens av ett alltför länge närmast obefintligt fackligt och politiskt motstånd mot Sveriges och särskilt Stockholmsregionens förvandling till en nyliberal experimentverkstad utan motsvarighet i Europa.
Upphandlingen av S:t Göran för en ny period på minst tio år från den 1 januari 2013 till ett uppskattat pris av 15-20 miljarder kronor har omväxlande beskrivits som norra Europas och världens största upphandling av ett akutsjukhus.
S:t Göran med dess 1 720 vårdanställda och 302 vårdplatser är ett av Stockholms två innerstadssjukhus och ett av landets största räknat till antalet akuta patienter (69 000 år 2010), vars serviceområde har 420 000 invånare i Stockholms innerstad, Stockholms västra förorter och Ekerö kommun.
Faktum är att en upphandling med konkurrensutsättning av ett helt akutsjukhus aldrig tidigare har gjorts. Konsultbyrån Ernst & Young, som haft i uppdrag att undersöka om det går att hämta erfarenheter från någon liknande upphandling någonstans i världen, har kammat noll. ”Resultatet visar att det tidigare inte förekommit någon upphandling av driften av ett helt akutsjukhus”, heter det i utlåtandet.
Upphandlingen är dessutom enormt komplicerad och svårbedömd, som av hänsyn till de stora investeringar och administrativa kostnader som det blir fråga om föreslås omfatta en så lång period som tio år eller mer.
Till exempel förutspås en kraftig befolkningsökning, samtidigt med en närmast total omorganisering av sjukvården i Stockholm efter bygget av Nya Karolinska Sjukhuset.
I samband med tillkomsten av NKS ska fler vårdval, d v s privatiseringar, införas som flyttar ut till exempel hudsjukvård, reumatologi och gynekologi till privata vårdbolag som Carema, Capio och Aleris. För S:t Görans del planeras även en ny kvinnoklinik och BB.
”Även ersättningsmodell, kvalitetskrav, tillgänglighetskrav, miljökrav med mera måste formuleras på ett sätt som möjliggör förändringar under avtalsperioden, inte minst med tanke på att villkoren för S:t Görans sjukhus och de övriga akutsjukhusen bör vara så lika som möjligt”, heter det i tjänsteutlåtandet.
Därmed erkänns att affären är närmast omöjlig att överblicka, såväl för de upphandlande tjänstemännen som för de politiker i Hälso- och sjukvårdsnämnden som ska besluta i ärendet.
Konsultbyrån Ernst & Young har bara hittat fem-sex företag som eventuellt skulle klara av att lägga anbud, men av läckor till media att döma står slaget förmodligen mellan enbart två privata vårdgiganter: Capio, som ägs av riskkapitalisterna bakom ”svenska” Nordic Capital och ”brittiska” Apax Partners, och Aleris, som ägs av Wallenbergssfärens Investor, även om det har spekulerats om att det även kan finnas någon hittills okänd utländsk anbudsgivare.
Det är också känt att Praktikertjänst har avstått från att lägga ett anbud, med motiveringen att kvaliteten endast ska värderas till cirka 3 procent medan priset avgör resten.
– Det är tydligt att landstinget vill ha dagens vård fast utförd billigare, men vi tror att man kan få mer för skattepengarna om man vågar satsa på kvalitet och att utveckla nya sätt att ge vård, säger Praktikertjänsts vd Carola Lemne till TT.
Underbudskonkurrensen har också fått samtliga vårdfack på S:t Göran att reagera.
”Här är det Stockholms läns landsting som är boven, som medvetet väljer en process där lägst bud vinner.
Det gäller att lägga ett bud som helst är 5-10 procent lägre än kostnaderna för 2011, för bara den som lägger ett lågt bud har en chans att vinna.
På detta anorektiska pris ska man sedan dessutom sänka sina kostnader med minst 2 procent årligen. I nästa steg måste samtliga akutsjukhus i Stockholm anpassa sina kostnader ner till S:t Görans nivå.
Upphandlingen används som ett sätt att pressa kostnadsutvecklingen inom hela akutsjukvården. Vet personalen på övriga sjukhus om detta? Vet deras sjukhusledningar? Vet patientföreningarna? Troligtvis inte i och med att hela processen är totalt sekretessbelagd av SLL och när allt bli offentligt har tåget gått”, varnade alla fyra vårdfacken: Vårdförbundet, Kommunal, Saco och Vision, på Capio S:t Görans sjukhus, i DN Stockholmsdebatt före jul.
Detta ska ses mot en bakgrund av att investeringsbehovet inom sjukvård och kollektivtrafik är gigantiskt, i 100-miljarderkronorsklassen, under de närmaste åren. Samtidigt som högeralliansen inte är beredd att höja skatten, men gärna låter skattebetalarna bekosta att privata riskkapitalbolag får plundra både skattebetalarna och verksamheten på vinster och chefsbonusar.
Att den hittills största vårdaffären någonsin för våra skattepengar görs upp mellan en handfull tjänstemän och ett par riskkapitalägda vårdbolag, helt utan insyn för vare sig allmänheten, personalen eller patientföreningarna, är en demokratisk katastrof. Inte ens de strängt sekretessbelagda politikerna, som har tvingats skriva under ett papper på tystnadsplikt för att tillåtas besluta i ärendet, har fått se underlaget förrän 12 dagar innan beslutet ska fattas.
Därmed har de heller inte kunnat låta vare sig egna eller oberoende experter granska underlaget.
”Folkstyret har därmed i realiteten upphört att existera i frågan”, kommenterar Arbetets (f d LO-Tidningens) politiske redaktör Martin Klepke affären, under rubriken ”Ajöss till folkstyret”.
Högeralliansens landstingspolitiker har enligt Klepke till och med avvisat den lagliga möjlighet som finns att offentliggöra anbuden så snart samtliga anbud är lämnade. Få ägare till ett privat företag skulle själva genomföra en affär för bortåt 20 miljarder kronor utan någon reell möjlighet att kontrollera uppgörelsen i förväg.
– Hela hanteringen av S:t Görans framtid är oseriös och vi politiker är bara rundningsmärken, belagda med sekretess fram tills upphandlingen avslutats, sammanfattar Vänsterpartiets oppositionsråd Birgitta Sevefjord, som gjorde ett engagerat framträdande på Nätverket Välfärd utan vinsts stormöte i ABF-huset den 15 februari.
Capio AB har på några få år sedan år 2000 utvecklats till en av Europas ledande hälso- och sjukvårdskoncerner med 10 000 anställda i Sverige, Norge, Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien.
Capio S:t Göran har hittills inte registrerats för några direkta vårdskandaler, om man bortser från plundringen av skattemedel genom aktieägarlån till ockerräntor på ibland 15-16 procent till huvudägaren Nordic Capital Fund VI på skatteparadisön Jersey. För det är sjukhuset alltför betydelsefullt som skyltfönster för koncernen. Men att S:t Göran till exempel kan skryta med att ha lägst andel infektioner av alla akutsjukhus i Stockholms län beror till stor del på att Kommunal och de andra facken på sjukhuset har lyckats förhindra den outsourcing av städningen som har genomförts på andra sjukhus.
Nu slår facken larm om att förutsättningarna drastiskt försämras med en lägsta pris-upphandling. En betydande oro kan också spåras inför risken att få Aleris som en ny och oerfaren men samtidigt vinsthungrig ägare.
Aleris bildades av det Guernseyregistrerade riskkapitalbolaget EQT efter ett uppköp av två lokala småbolag 2005, men ägs efter ett nytt uppköp 2010 av Wallenbergs Investor (även EQT startades av Wallenbergsfären). Bolaget hade då på bara fem år expanderat med 22 procent per år, till över 5 000 anställda inom främst de skandinaviska storstädernas primärvård, specialistvård, diagnostik och omsorg – men saknar tidigare erfarenhet av sjukhusvård.
Arne Johansson
