I helgen dödades ännu en svensk soldat i Afghanistan. Två dagar efter dödsbudet kom rapporter om att två svenska soldater skadats i strid, varav en allvarligt. Samtidigt som kriget i Afghanistan blir allt blodigare är riksdagspartierna, i samförstånd, beredda att öka den svenska krigsinsatsen, vilket betyder att nya liv och ytterligare miljarder kronor går till spillo.Precis som USA, som leder krigsinsatsen i Afghanistan, har de svenska regeringarna ständigt varit beredda att trap- pa upp kriget i Afghanistan.
Riksdagspartierna har, ibland med undantag för Vänsterpartiet, i samförstånd tagit beslut om att skicka ännu fler soldater. Så sent som under valrörelsen enades högeralliansen och de rödgröna om att skicka två ambulanshelikoptrar med 29 personal till Afghanistan, som ett led i de svenska trup- pernas kraftigt ökade stridsinsatser sedan maj i år.
Enligt Försvarsmaktens redovisning kostar den svenska krigsinsatsen i Afghanistan totalt 1,5 miljarder kronor, men den siffran är alldeles för låg. Till och med Socialdemokraternas Urban Ahlin, som alltid varit för kriget, erkänner att det är mycket svårt ”att överblicka hur mycket militära medel som läggs ner på insatsen. Det är säkert mer än de 1,5 miljarder kronor per år som redovisas” (Dagens Nyheter den 17 oktober).
För 1,5 miljarder kronor skulle man kunna kunna bekosta skola och vård för tiotusentals barn i Afghanistan. Den summa som militären spenderar på krig i Afghanistan motsvarar minst 3 750 nya offentliga jobb i Sverige.
Idag finns totalt 150 000 utländska trupper i Afghanistan, merparten är USA-soldater. Efter den amerikanske presidenten Barack Obamas senaste upptrappning har antalet redovisade USA-soldater i Afghanistan ökat till över 100 000. Förutom denna styrka har USA olika specialförband som opererar i hemlighet i Afghanistan och i det angränsande Pakistan.
Obama har lovat att efter upptrappat krig ska trupperna börja dras bort under nästa år., men den tidsplanen är inget löfte som Obama och än mindre de amerikanska befälhavarna i Afghanistan ser som heligt.
De rödgrönas löfte om att börja tillbakadragandet nästa år är lika lite värt som USA:s. Efter en resa till Afghanistan hösten 2009 sa de två ledande socialdemokraterna Urban Ahlin och Jens Orback att ”ett tillbakadragande inte var möjligt förrän om kanske 30 år” och att det ”var osolidariskt att tala om ett tillbakadragande nu” (Riksdag & Departement den 22 okober 2009). ”Osolidariskt”, mot vem?
Det mesta talar för att högeralliansen kan fortsätta sin upptrappning av kriget med stöd av Socialdemokraterna och att även Miljöpartiet samt Vänsterpartiet röstar ja till att sända fler trupper den 4 november.
Även de amerikanska befälhavarna erkänner nu att kriget inte kan vinnas och därför försöker USA nå en uppgörelse med delar av talibanrörelsen, i ett desperat försök att dölja ännu ett misslyckat imperialistiskt krigsäventyr. Men innan en eventuell uppgörelse som än mer eventuellt banar väg för ett tillbakadragande fortsätter politiker och höga befälhavare att odla den dödliga my- ten om att att fler soldater skulle bidra till en vändning till det bättre i Afghanistan.
De utländska soldaternas närvaro är ett direkt hinder för de afghanska massornas självständiga organisering och kamp mot förtryck, våld och terror. De utländska trupperna måste omedelbart och villkorslöst dras bort. Det afghanska folket måste självt få bestämma sin framtid.
Per Olsson
