Krisen i kommunsektorn blir allt värre. Ständigt kommer nya prognoser som visar att skattinkomsterna sjunker mer och snabbare än vad som tidigare beräknats. ”I dagsläget måste kommunerna och dess invånare räkna med att drabbas av nedskärningar. Det är kommunminister Mats Odells (KD) besked”, skriver Svenska Dagbladet den 10 maj.I samma tidning redovisas nya siffror från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som visar att ”inkomsttappet är ännu större än kommunerna tidigare har räknat med. Jämfört med för ett år sen rör det sig om 28 miljarder kronor mindre för kommunerna att röra sig med. Och det har gått snabbt utför – bara sedan i februari har de beräknade intäkterna krympt med 6,6 miljarder kro- nor.”
Men trots den accelererande krisen är regeringen inte beredd att ge en krona mer till kommunerna i år, utan först nästa år ger man kommunsektorn ett extra statsstöd – knappt fem miljarder kronor – vilket är på tok för lite för att stoppa fortsatta nedskärningar och/eller höjda avgifter samt skatter.
Till följd av kapitalismens kris minskar kommunernas intäkter stadigt samtidigt som kostnaderna ökar. Stigande arbetslöshet, mot bakgrund av alla försämringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen, betyder exempelvis växande kostnader för socialbidrag (försörjningsstöd). Enligt en undersökning som SVT:s Rapport gjort ökar kommunernas utgifter lavinartat. ”Under första kvartalet i år ökade socialbidragen med i snitt 17 procent jämfört med samma period förra året, men flera kommuner fick mer än fördubblade utgifter” (SVT:s Rapport den 22 april).
I flera kommuner och landsting är situationen desperat. Med fortsatt högerpolitik är risken stor att Västernorrlands läns landsting behöver minska sina kostnader med nästan en miljard kronor för att klara av ett nollresultat 2012. Det skulle betyda att de drastiska vårdnedskärningar som redan har inletts i länet blir början till en vårdslakt utan motstycke.
Kalix kommun tvingades i december i fjol låna, via en checkräkningskredit på 20 miljoner kronor, för att betala de anställdas löner.
I mars i år föreslog Älmhults kommunalråd, Elizabeth Peltola (C) att lönerna för alla kommun- och landstingsanställda skulle frysas och i helgen menade Haparandas kommunalråd Sven-Erik Bucht (S) att han inte utesluter att Haparandas kommun blir den första kommun i landet som sänker de kommunanställdas löner.
När kommuner och lands- ting blöder föreslår regeringen ingenting och den så kallade oppositionen nöjer sig med på tok för små insatser. ”Rödgröna miljarder klarar inte kommunkrisen”, konstaterade tidningen Kommunalarbetaren den 29 april.
I S-styrda kommuner och landsting skär man ned i samma grad som högeralliansens partier gör där de styr. S-styrda Luleå kommun hamnar till och med i topp på Lärarnas Riksförbunds svarta lista över kommuner som skär mest på skolan. I Luleå hotas 200 lärarjobb.
Bland lärare, övrig skolpersonal och elever finns en växande kampvilja.
– I tio år har vi dragit vårt strå till stacken. Nu får det vara nog, säger Christin Grelsson, Lärarförbundets ordförande i Sundsvall, till Sundvalls Tidning den 6 maj. Lärarförbundet i Sundsvall kräver att kommunen river upp skolnedskärningarna och skickar tillbaka 18 miljoner kronor till verksamheten samt stopp för nya förödande besparingar. Liknande krav ställs på många andra håll.
Lärarfacken och andra offentligfack bör omedelbart ta initiativ till stora protester mot de förödande ned- skärningar som sker inom vården och skolan. Bara stora protester och en vägran att acceptera nedskärningar kan tvinga fram de extra miljarder som nu krävs för att rädda verksamheten och stoppa högerpolitiken.
Inget stöd till nedskärarpartierna. För ett nytt arbetarparti – Rösta på ArbetarInitiativet i EU-valet.
